LÄRARLYFTET LANSERAT

Läser skoldebatt i tidningen. Om läraryrket. LÄRARLYFTET ÄR LANSERAT. Politik. Behövligt. Viktigt. Här är alla ansvariga - alla de som värderar skolan utifrån - det går att titta på skolfrågor med olika glasögon. Finn fem fel eller Finn fem rätt?

Nåväl,
Skolan är den enda arbetsplats, verksamhet, organisation vi alla delar erfarenheter av. Alla har gått i skolan. Alla har kunskaper om skolan. Alla kan vara lärare. Alla vet. I sin yttre form är skolan densamma som tidigare år. Den tidigare skolgenerationen kommer tillbaka till samma byggnad och nu går deras barn där. Detta är förrädiskt. Det händer hela tiden något INOM skolan. Skolan får en ny läroplan. Skolan har en inriktning. Lärarna prövar en ny undervisningsform, elevinflytandet utvecklas men skolformen, klassrummet, byggnaden är detsamma som tidigare. Formen döljer innehållet.  

Jag skäms inte över min yrkesstolthet. Jag tycker mycket om att vara lärare. Jag trivs i klassrummet. Trivs med eleverna. Jag skulle inte vilja gå miste om en enda dag utan utmaningarna som eleverna ställer mig inför. Arbetet är kreativt, ungdomligt, nytt, spännande...ansvarsfyllt, arbetssamt, krävande, tidspressande...spänner över alla känslor och utvecklar ständigt kunskaps- och människosyn.

Jag minns när min bror hoppade in som vikarie i min klass. Han tog vikariearbetet med ro, detta kunde han! No Problem! När två dagar hade gått ringde han mig: Du, det är skitsvårt! Nu har jag gjort allt det där roliga, men det räcker inte riktigt. Man måste ha en plan som sträcker sig mycket mycket mycket längre än bara några dagar. Det krävs lite mer. Vilket svårt jobb du har. När kommer du tillbaka?

Älskade bror, dina ord då var så viktiga. Lika viktiga för mig idag. Det går hjälpligt att hoppa in några dagar, det blir svårare över tid, men också detta - det går inte att kasta en blick in i skolans verksamhet och tro sig förstå den. Det som sker inne i klassrummet idag - verkar för mål längre fram. Det upplevde min bror. Och satte ord på.

Han såg yrket!
Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: erica

Jag känner så igen mig, när jag har besök i klassen av kandidater eller föräldrar känner jag ett stort behov att förklara vart allt leder och varför vi gör som vi gör. Jag vill inte att de ska tro att vi bara sysslar med effektiv förvaring med underhållande inslag.

Postat av: Anne-Marie

Nej - så är det ju inte. Jag vill heller inte tala om det lustfyllda lärandet, så länge vi inte har definierat detta begrepp pedagogiskt. Elever och föräldrar kan komma att tro att allt i skolan är lustfylld, roligt, men begreppet ska översättas med "lust att pröva". Den miljön verkar vi i. Lusten att pröva - vilket betyder att vi är beredda på att lära oss - eller som Leif Strandberg, Vygostkijtänkare, skulle ha uttryckt det - vi är med... alltså vi är beredda på att lära oss, men vi behöver inte kunna. Detta torde ju också gälla lärare som vill pröva nytt.

Usch - jag är sjukskriven, stillasittande, trots att vädret lockar mig ut, så går det inte, jag roar mig med att blogga.
Erica, din blogg fick mig att visa upp mitt klassrum. Kära kollega på nätet - vi lär av varandra.
Anne-Marie

2007-04-29 @ 11:45:04

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback