BERÖM - BEJAKANDE UPPMÄRKSAMHET
Morgontankar!
Läste morgontidningen. Näringslivet pekar på ledarskapets uppgift när det gäller att ge beröm eller snarare bristen av att ge beröm. Tänker skolfrågor. Mina tankar går till klassrumsklimat, elever och lärarroll.
Beröm?
Beröm.
Vad är det för ord, hur lyder definitionen av ordet beröm?
Jag behöver den innan jag fortsätter att beskriva min syn på beröm i klassrummet.
Jag gör min ordboksresa, slår på alla ord tills definitionen blir tydlig för mig.
Jag väljer ur ordbokens beskrivningar och översätter ordet beröm med erkännande.
Letar vidare till ordet "erkännande" och får ytterligare hjälp med definition i orden "bejakande" och "erkänsla". Bläddrar vidare till ordet "erkänsla" som hänvisar till ordet "uppmärksamhet".
Beröm kan då översättas till BEJAKANDE UPPMÄRKSAMHET.
Bejakande uppmärksamhet är ett förhållningssätt.
Beröm ska inte ses i förhållande till någon annan, utan i förhållande till den egna personen tänker jag. Beröm betyder inte per automatik att någon annan är sämre. Beröm är inte ett relationsord utan ett förhållningssätt - att ha bejakande uppmärksamhet på.
Det finns alltid något att bejaka. Det finns alltid något som pockar på vår uppmärksamhet. Hur vi väljer att förhålla oss handlar om hur vi vill se, eller hur vi medvetet förstärker vår uppmärksamhet kring det som vi vill bejaka i våra klassrum och hos våra elever. Den negativa förstärkningen - sitt ned, jag har sagt till dig tusen gånger, nu får du skärpa dig, att du alltid - förstärker med all sin uppmärksamhet just det vi vill ha mindre av. Att få uppmärksamhet är att bli sedd. Att bli sedd är att vara någon. Om vi medvetet förstärker det vi ser är bra och det elever gör bra intar vi ett bejakande förhållningssätt och visar uppmärksamhet på det vi ser.
Jag ser dig.
Klassrumsklimatets grund vilar i att eleverna upplever sig sedda. Läraren som ser kan också bli läraren som aktivt uppmärksammar.
"Jag ser att du kan det här - hur gjorde du för att förstå? Jag är nyfiken på dina tankar, vill du dela med dig till mig" är att ge bejakande uppmärksamhet.
"Din text gör mig nyfiken på fortsättningen - vill du dela med dig till mig igen?" uppmuntrar det som ska komma och stärker eleven att fortsätta sitt arbete.
"När du kom sent till lektionen tog du ansvar för situationen genom att ta hänsyn till de andra och snabbt sätta dig in i arbetet" bekräftar elevens inre ansvarstagande och synliggör den.
"Välkommen! Det ska bli härligt att få jobba idag!" bejakar arbetsglädjen och modellar inställningen.
"Berätta om ditt arbete med din bild? Jag förstår att du är nöjd med hur du arbetat. Får jag ta del av hur du gjorde?" bekräftar elevens eget förhållande till sitt arbete och förmågan att själv känna sig nöjd.
Allt arbete i skolan ska verka för elevens utveckling. Alla elever är bärare av framtiden. Vi kan verka för att de tror på sig själva, sin förmåga och medvetet bejaka våra elever med vår uppmärksamhet. Jag återkommer!
Anne-Marie
Läste morgontidningen. Näringslivet pekar på ledarskapets uppgift när det gäller att ge beröm eller snarare bristen av att ge beröm. Tänker skolfrågor. Mina tankar går till klassrumsklimat, elever och lärarroll.
Beröm?
Beröm.
Vad är det för ord, hur lyder definitionen av ordet beröm?
Jag behöver den innan jag fortsätter att beskriva min syn på beröm i klassrummet.
Jag gör min ordboksresa, slår på alla ord tills definitionen blir tydlig för mig.
Jag väljer ur ordbokens beskrivningar och översätter ordet beröm med erkännande.
Letar vidare till ordet "erkännande" och får ytterligare hjälp med definition i orden "bejakande" och "erkänsla". Bläddrar vidare till ordet "erkänsla" som hänvisar till ordet "uppmärksamhet".
Beröm kan då översättas till BEJAKANDE UPPMÄRKSAMHET.
Bejakande uppmärksamhet är ett förhållningssätt.
Beröm ska inte ses i förhållande till någon annan, utan i förhållande till den egna personen tänker jag. Beröm betyder inte per automatik att någon annan är sämre. Beröm är inte ett relationsord utan ett förhållningssätt - att ha bejakande uppmärksamhet på.
Det finns alltid något att bejaka. Det finns alltid något som pockar på vår uppmärksamhet. Hur vi väljer att förhålla oss handlar om hur vi vill se, eller hur vi medvetet förstärker vår uppmärksamhet kring det som vi vill bejaka i våra klassrum och hos våra elever. Den negativa förstärkningen - sitt ned, jag har sagt till dig tusen gånger, nu får du skärpa dig, att du alltid - förstärker med all sin uppmärksamhet just det vi vill ha mindre av. Att få uppmärksamhet är att bli sedd. Att bli sedd är att vara någon. Om vi medvetet förstärker det vi ser är bra och det elever gör bra intar vi ett bejakande förhållningssätt och visar uppmärksamhet på det vi ser.
Jag ser dig.
Klassrumsklimatets grund vilar i att eleverna upplever sig sedda. Läraren som ser kan också bli läraren som aktivt uppmärksammar.
"Jag ser att du kan det här - hur gjorde du för att förstå? Jag är nyfiken på dina tankar, vill du dela med dig till mig" är att ge bejakande uppmärksamhet.
"Din text gör mig nyfiken på fortsättningen - vill du dela med dig till mig igen?" uppmuntrar det som ska komma och stärker eleven att fortsätta sitt arbete.
"När du kom sent till lektionen tog du ansvar för situationen genom att ta hänsyn till de andra och snabbt sätta dig in i arbetet" bekräftar elevens inre ansvarstagande och synliggör den.
"Välkommen! Det ska bli härligt att få jobba idag!" bejakar arbetsglädjen och modellar inställningen.
"Berätta om ditt arbete med din bild? Jag förstår att du är nöjd med hur du arbetat. Får jag ta del av hur du gjorde?" bekräftar elevens eget förhållande till sitt arbete och förmågan att själv känna sig nöjd.
Allt arbete i skolan ska verka för elevens utveckling. Alla elever är bärare av framtiden. Vi kan verka för att de tror på sig själva, sin förmåga och medvetet bejaka våra elever med vår uppmärksamhet. Jag återkommer!
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback