UTVÄRDERING HÖGLÄSNINGSBOKEN
Utvärdering idag - FRÖKEN EUROPA - Vår högläsningsbok.
Utvärderingarna talar för sig själva. Mina elevers ord får lysa igen. Jag ser också att högläsning erbjuder eleverna något annat också - avslappning och en liten stund av ro - behövligt i dessa tider.
Anne-Marie
LUS - FRÅGA GÄRNA MIG!
Välkomnar dina frågor.
Ställ dem.
Anne-Marie
Ställ dem.
Anne-Marie
AVPORTRÄTTERAD HÖGLÄSNING
Bild år tre AM högläser- Sätt er där ni sitter som bäst...
- Kura in er i något hörn...
- Vila händerna i varandra
- Jag har något att berätta...
Det var en gång...
Anne-Marie
läsOvan blir LÄSoVAN
Det största hindret för de som inte läser är att de är ovana vid att läsa.
Det krävs mycket tid och många olika ingångar i texter för att bli läsvan.
Det krävs en väl avsatt stund för läsning varje dag.
För att bli en läsare måste man få läsa, för att få läsa, måste det finnas saker att läsa.
Då blir läsOvan LÄSoVAN.
Anne-Marie
Det krävs mycket tid och många olika ingångar i texter för att bli läsvan.
Det krävs en väl avsatt stund för läsning varje dag.
För att bli en läsare måste man få läsa, för att få läsa, måste det finnas saker att läsa.
Då blir läsOvan LÄSoVAN.
Anne-Marie
VAD STÅR DET DÄR?
Vi trampar på bokstäver. Vi går över ord. Vi ser inte budskap. Vi sorterar och väljer ut. Så måste det vara.
Barn ser skyltar, ord, bokstäver. Om vi läser ut vad som förmedlas så får bilden en innebörd. Då skapas en bild bakom bokstäverna. Water - Vatten. Då - då blir bokstäver, ord, meningar betydelsefulla. Vad står det där?
Vad står det där?
En mycket viktig fråga. Ett intresse för det skrivna ordet. En fantastisk början för de som ska in i den textade världen.
Anne-Marie
LÄSUNDERVISNING från år 1 till år nio
Bokstäver i sig är rena konstverk. En magisk bekräftelse av mänsklig förmåga att översätta ljud till bild. Av varje bokstav skapas ett ord...som i sin tur är en bild...och återskapas av en läsare till en inre bild i en läsare ...men vad för bild läsaren ser...det vet vi inget om....om vi inte frågar och intresserar oss för hur förståelsen ser ut därinne. De här meningarna, uthuggna och utmejslade i sten, omger det skottska parlamentet. De kan inte suddas ut....bara långsamt eroderas bort av vind och vatten... men så länge de står där...är det viktigt att vi är någorlunda överens om hur vi ska förstå dem.
Det är hela läsundervisningens väsen och uppgift .... där behövs undervisning...inte bara i lärandets till läsandets konst...utan om läsandets eviga förmåga att utmana tänkandet... därför är läsundervisning inget som bara de yngre eleverna ska få...läsundervisning startar där och följer sedan genom hela skoltiden...som ett aktivt, levande ämne. Det är en medveten språklig undervisning som genererar medvetenhet om språket som nyckel till allt annat lärande.
Anne-Marie
LUS - LUSFÖRELÄSNINGAR
Det är härligt att läsa att alla elever i Stockholm ska få förmånen att få sin läsning dokumenterad. Det synliggör läsutveckling och skapar ett läsande fokus. Jag har lusat elever i alla år jag varit lärare...samt fört noggranna anteckningar om vad, hur och vilka strategier eleverna har när de läser. Idag står det i tidningen att alla skolor i Stockholm SKA ha en dokumenterad LUS. Det tycker jag är väldigt bra.
Att vara förtrogen men bedömningar och hur dessa kan appliceras också på läraren förstärker redskapet och därmed också bedömaröverensstämmelsen...
Jag har haft förmånen att lusa elever över alla skolstadier, och har bara funnit att mina läsande samtal med elever genererat goda saker... i matsalsköer har elever viskat... jag läser textremsorna, jag hinner alltid läsa hela texten nu... då är jag väl på punkt....
Så ska det vara.
De som kämpar mest med sin läsförståelse tror också att det bara finns två sätt - att inte kunna läsa.... och att kunna läsa... men med LUS får de en karta över hela läsutvecklingen... Jag lusar också på engelska. That´s good... very good.
Mina elever vet målen...och har därmed förväntningar om att nå dem. Här i årskurs tre.
På Bonnier Utbildnings hemsida... klicka på Kiwiboken...finns alla utbildade LUS-AMBASSADÖRER samt författarna till LUS... Bo Sundblad, Birgita Allard och Mimmi.
Anne-Marie
Att vara förtrogen men bedömningar och hur dessa kan appliceras också på läraren förstärker redskapet och därmed också bedömaröverensstämmelsen...
Jag har haft förmånen att lusa elever över alla skolstadier, och har bara funnit att mina läsande samtal med elever genererat goda saker... i matsalsköer har elever viskat... jag läser textremsorna, jag hinner alltid läsa hela texten nu... då är jag väl på punkt....
Så ska det vara.
De som kämpar mest med sin läsförståelse tror också att det bara finns två sätt - att inte kunna läsa.... och att kunna läsa... men med LUS får de en karta över hela läsutvecklingen... Jag lusar också på engelska. That´s good... very good.
Mina elever vet målen...och har därmed förväntningar om att nå dem. Här i årskurs tre.
På Bonnier Utbildnings hemsida... klicka på Kiwiboken...finns alla utbildade LUS-AMBASSADÖRER samt författarna till LUS... Bo Sundblad, Birgita Allard och Mimmi.
Anne-Marie
FYRAÅRINGEN LÄSER
Friskishallen är fylld. Utanför gymnastiksalen halvligger en liten kille på en bänk. En barnvaktare...vaktar honom och en gråtande liten. Jag är där för gymnastiken...koppla bort huvudet... då jag hör...
T---OOOOOOOOO-AA-LETT
den lilla killen viska med svag och tyst röst
- Toa..lett. TOooaalett...tooa-lett.
Han läser toalettskylten på en av dörrarna. Han kan läsa.
Jag sätter mig på huk...
- Du läser?
- Hmmm...
- hur många år är du?
Barnvakten flikar in..,fyra sedan några dagar...
Pojken är reserverad. Det är för mycket uppmärksamhet. Jag brukar vara försiktig med allt för mycket uppmärksamhet. Men nu är allt ljus på den lilla pojken.
- Du läser? börjar jag igen...
- Va, gör han? säger barnvakten... förvånad. Läser han?
- Han läser... visst....du läser?
Barnvakten berättar då jag frågar... han har många större syskon. Det är nog därför. Så är det nog. Han har många syskon...
Jag tänker. Det kanske är så att han har många syskon, kanske att någon läser ofta för honom, eller att han har någon som ledsagar hans nyfikenhet för bokstäver och ord. Kanske är det så... att fyraåringar läser...och att vi inte vet om det. Kanske är det så... att när de kommer till skolan....så lär de sig igen...men då lär de sig skolläsa.
Anne-Marie
T---OOOOOOOOO-AA-LETT
den lilla killen viska med svag och tyst röst
- Toa..lett. TOooaalett...tooa-lett.
Han läser toalettskylten på en av dörrarna. Han kan läsa.
Jag sätter mig på huk...
- Du läser?
- Hmmm...
- hur många år är du?
Barnvakten flikar in..,fyra sedan några dagar...
Pojken är reserverad. Det är för mycket uppmärksamhet. Jag brukar vara försiktig med allt för mycket uppmärksamhet. Men nu är allt ljus på den lilla pojken.
- Du läser? börjar jag igen...
- Va, gör han? säger barnvakten... förvånad. Läser han?
- Han läser... visst....du läser?
Barnvakten berättar då jag frågar... han har många större syskon. Det är nog därför. Så är det nog. Han har många syskon...
Jag tänker. Det kanske är så att han har många syskon, kanske att någon läser ofta för honom, eller att han har någon som ledsagar hans nyfikenhet för bokstäver och ord. Kanske är det så... att fyraåringar läser...och att vi inte vet om det. Kanske är det så... att när de kommer till skolan....så lär de sig igen...men då lär de sig skolläsa.
Anne-Marie
SOCKER och KLASSRUMSKLIMAT
Jag går alltid till mig själv. Både med lätta och tunga steg. Hur förstår jag det här? så kan jag tänka och fråga. Hur ser det här ut för mig? kan jag grubbla och fundera.
Detta med socker...
sockerpåse från Italien.
Jag har varit en godisätare av stora mått. Förra sommaren, drygt ett år sedan, trappade jag ned ordentligt.
Jag åt äpplen... torkade frukter, russin och nötter....och sådant jag egentligen aldrig har tyckt om. Jag är lite livsnjutare, vill ha gott. Min dotter... hon kunde det där... och genomförde det... och varje gång jag hälsade på henne ... var hennes kost mer renskrapad på socker.... i henne fick jag modellat vad att äta... och blev själv mer noggrann.
Idag... äter jag nästan inget socker alls. Har inget behov.
Om jag gör det... får jag hjärtklappning.
Känner olust.
Socker.
... kanske kan sockermängden i eleverna också vara orsak till en viss oro...
kanske man skulle pröva ... en månad med socker...en månad utan socker....
Anne-Marie
Detta med socker...
sockerpåse från Italien.Jag har varit en godisätare av stora mått. Förra sommaren, drygt ett år sedan, trappade jag ned ordentligt.
Jag åt äpplen... torkade frukter, russin och nötter....och sådant jag egentligen aldrig har tyckt om. Jag är lite livsnjutare, vill ha gott. Min dotter... hon kunde det där... och genomförde det... och varje gång jag hälsade på henne ... var hennes kost mer renskrapad på socker.... i henne fick jag modellat vad att äta... och blev själv mer noggrann.
Idag... äter jag nästan inget socker alls. Har inget behov.
Om jag gör det... får jag hjärtklappning.
Känner olust.
Socker.
... kanske kan sockermängden i eleverna också vara orsak till en viss oro...
kanske man skulle pröva ... en månad med socker...en månad utan socker....
Anne-Marie
SKUMLÄSARE - HUR VI LÄSER
>>><<<
EN SKUMLÄSARE FRÅGAR INTE EFTER "STÄMNING"
HAN ELLER HONÄR PÅ JAKT EFTER FRÅGAN
"hur ska det gå?"
>>><<<
skriver Carl-Göran Ekerwald
LÄSA INNANTILL OCH BLI EN ANNAN
Karneval Förlag 2006
_____________________________________________________________________
och jag tänker:
Det är bara i dialog vi kan förstå hur en läsare tar sig an texten, varför läsaren läser, och vad syftet med läsningen är. Detta gäller all läsning. Jag ögnar igenom viss text...på jakt efter snabb information... skyndar i böcker som jag inte kan vänta på lösningen.... andra texter är jag som en snigel som försiktigt letar mig fram genom bokstäver, meningsuppbyggnad, tentakelsökande läsning, somligt läser jag inte.
Läraren kan påverka all läsning.
Genom undervisning om vad text är.
och samtal om hur vi gör, varför och strategier att ta oss an text
kan läraren påverka, skapa textdelaktighet och utveckla läsförmågan hos eleverna
genom att undersöka, samtala och åskådliggöra.
Anne-Marie
ÅTERSPEGLA LÄSUPPLEVELSE
Min son... in i boken....vad han läser...ser...uppfattar...återspeglas i hans ansikte. Hans ansikte läser jag.
Anne-Marie
SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING
I skolan kallar vi elevernas läsning för TYST LÄSNING. Jag vill ersätta detta med SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING. Det är viktigt att signalera rätt och använda rätt ord för den aktivitet vi vill åstadkomma i klassrummet.
Den självständiga läsningen innebär för eleven:
* tid att läsa
* lugn och ro att läsa
* välja sin bok utifrån ork, nyfikenhet och läsförmåga
* inte få sin läsning värderad utan bekräftad
* läsa bilderböcker upp i åldrarna
* att läsningen respekteras
* att utveckla sin läsning utifrån sin kunskap
* dela med sig i spontana samtal kring text och bild med en kompis
* att läsningen alltid kan väljas som aktivitet
* att läsa på vilket språk man vill
* att läsa för att det intresserar
* men också... jag orkar inte läsa idag...huvudet fullt av annat.... inte behöva läsa.
Läraren kan och modellar
* ha en-till-en-undervisning med elever
* att tid avsätts till självständig läsning
* modella sin nyfikenhet på elevens läsning
* uppmuntra eleverna att dela med sig till varandra genom att läsa lite högt för varandra
* uppmuntra spontana boksamtal
* be eleven välja ut ett stycke som läraren kan högläsa för hela klassen
* ge eleverna möjlighet att läsa på en bra tid (jag hade första timmen varje morgon)
* under denna självständiga läsning genomför jag läsanalyser och kartlägger elevernas läsförmåga
* visar att läraren inte värderar elevernas läsval
* bekräftande förhållningssätt till elevens läsval
* uppmana eleverna att bidra till undervisningen... genom att lägga ut blädderblock... där eleverna frivilligt får skriva upp meningar, frågor, engelska meningar som är direkt hämtade ur de böcker de läser. Jag har alltid en frivillig uppmaning till de som vill bidra till undervisningen - ni som vill - skriv upp en fråga ur den bok ni läser... så skapar vi undervisning kring det idag.... Ett mycket roligt sätt att undervisa och samtala kring språk - såväl som form som vad meningen vill säga oss.
Så - detta är SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING!
___________________________________________________________________________________
Under dagen undervisar jag i dessa former.
EN-TILL-EN UNDERVISNING
VÄGLEDD UNDERVISNING
GEMENSAM UNDERVISNING
MODELLAD UNDERVISNING - ex HÖGLÄSNING
___________________________________________________________________________________
allt noggrant beskrivet i min bok KIWIMETODEN... Bonnier Utbildning 2006.
Anne-Marie
Den självständiga läsningen innebär för eleven:
* tid att läsa
* lugn och ro att läsa
* välja sin bok utifrån ork, nyfikenhet och läsförmåga
* inte få sin läsning värderad utan bekräftad
* läsa bilderböcker upp i åldrarna
* att läsningen respekteras
* att utveckla sin läsning utifrån sin kunskap
* dela med sig i spontana samtal kring text och bild med en kompis
* att läsningen alltid kan väljas som aktivitet
* att läsa på vilket språk man vill
* att läsa för att det intresserar
* men också... jag orkar inte läsa idag...huvudet fullt av annat.... inte behöva läsa.
Läraren kan och modellar
* ha en-till-en-undervisning med elever
* att tid avsätts till självständig läsning
* modella sin nyfikenhet på elevens läsning
* uppmuntra eleverna att dela med sig till varandra genom att läsa lite högt för varandra
* uppmuntra spontana boksamtal
* be eleven välja ut ett stycke som läraren kan högläsa för hela klassen
* ge eleverna möjlighet att läsa på en bra tid (jag hade första timmen varje morgon)
* under denna självständiga läsning genomför jag läsanalyser och kartlägger elevernas läsförmåga
* visar att läraren inte värderar elevernas läsval
* bekräftande förhållningssätt till elevens läsval
* uppmana eleverna att bidra till undervisningen... genom att lägga ut blädderblock... där eleverna frivilligt får skriva upp meningar, frågor, engelska meningar som är direkt hämtade ur de böcker de läser. Jag har alltid en frivillig uppmaning till de som vill bidra till undervisningen - ni som vill - skriv upp en fråga ur den bok ni läser... så skapar vi undervisning kring det idag.... Ett mycket roligt sätt att undervisa och samtala kring språk - såväl som form som vad meningen vill säga oss.
Så - detta är SJÄLVSTÄNDIG LÄSNING!
___________________________________________________________________________________
Under dagen undervisar jag i dessa former.
EN-TILL-EN UNDERVISNING
VÄGLEDD UNDERVISNING
GEMENSAM UNDERVISNING
MODELLAD UNDERVISNING - ex HÖGLÄSNING
___________________________________________________________________________________
allt noggrant beskrivet i min bok KIWIMETODEN... Bonnier Utbildning 2006.
Anne-Marie
PRAKTISK (bageri) MATEMATIK
Ja, hela söndagen.,..fram till nu...har jag varit i Sandhamns Bageri... vägt, mätt upp, räknat ut, kollat grader, organiserat på plåtar...för att sedan plåta alltsammans. Det är ju praktisk matematik alltsammans. Min bror bagaren säger:
- Det är så mycket att hålla redan på. Så man mummlar hela tiden för sig själv.
Det är samma sak för oss alla. För att få grepp om saker och ting sätter vi ord på det, och låter dessa ord komma utanför oss själva. Så att vi också hör dem. Då förstår vi saken bättre. Nu mumlar jag när jag skriver det här. Lev Vygotskij ler i sin himmel. Vilka lärljungar....mumlar nog han!
Nu till matematiken:
- Jag mumlar för mig själv.... och måste hela tiden ha koll på klockan...
Här är en del av ett recept... det ska helt enkelt tredubblas - eller fyrdubblas, eller bara dubblas... aldrig överfört i enkelhet i sin absolut skrivna form. Nej avhängt på väder och tidpunkt... så bakas det på.
Allt ska noggrant vägas. När jag gjorde detta insåg jag att allt är oändligt viktigt i detta moment. Det är inte på en höft, utan snarare på vågen... det är inte en nypa...utan ett gram och det är inte hit och dit, utan väldigt exakt.
Så alltsammans väges upp. När jag gjorde detta hade jag bara denna deg i huvudet. Det jäste ordentligt. Men min bagarbror han har fem, sex, sju, åtta degar som är på gång. I olika processande stadier. Jag sa...
- Så brukar jag också ha det... i skolan ... alla mina elever befinner sig alltid på olika platser och olika saker väger olika för dem, och de är helt olika i processen... jag måste alltid - hmmm
- hm...mmmmmm - jag måste tänka - kan inte lyssna på dig... sa min bror och vägde upp jästen... för nu ska allt sättas sprutt på.
Klockan är central i ett bageri. Den avgör det mesta.
Det är kilotunga degar som läggs upp på bakborden. Samtidigt bakom ryggen knådar en maskin nästa stora deg, och på plåtar ligger bullar som ska in i ugnen eller ut till försäljning, och nästa tanke i huvudet på bagaren...kanske
- syrran MÄT upp en ....
- men du syrran....
Nej - jag lovar - jag glömmer inte saltet.
Det ska vara exakt 45 gram salt.'
- Väg noggrant! ropar bagarbror från sitt hörn i bageriet.
TIden, åter igen.... men också graden av värme eller kyla. In med degen i kylskåpet...långsam jäsning. In i frysen. Ännu längre jästid... ut på bakbordet....aktivitet ... nu jäser det... sedan plåtjäsning... tid och temperatur,
Jäsning av Sultanlimpor får återspegla grannens växthus...
Att ordna, skapa plats, fundera över ekonomin på en fysisk plåt. Hur många får plats... ska få plats....tid är pengar, men plats är också pengar... räkna, titta och tänka.... sedan är det mesta en rutin...men i grunden är det matematik. Vilken form har vi på plåten...
Bedöma och göra lika. Skära upp en hel rulle till bullebitar... här kardemummabullar. Det ska bli ungefär lika stora bullar. Ögat och handen avgör. Fort går det. Också här är det matematik. Bara förflyttningen av kniven och antalet bullar... tid, bedömning och resultat...
Klara... färdiga... ÄT!
Bröd är bröd. Brödets betydelse för livet kan inte underskattas. Och när man bakar det så är det mycket som skattas, överslagsräknas, beräknas och bereds. Brödets väg fick bli praktisk matematik. Det var ett riktigt matematikarbete att göra detta resultat. Det färdiga resultatet är bra näring för det fortsatta.
... jag luktar som en kanelbulle, hurtbulle, kardemummabulle...
dofterna och ett och ett annat bröd bär jag med mig hem,.
Anne-Marie
- Det är så mycket att hålla redan på. Så man mummlar hela tiden för sig själv.
Det är samma sak för oss alla. För att få grepp om saker och ting sätter vi ord på det, och låter dessa ord komma utanför oss själva. Så att vi också hör dem. Då förstår vi saken bättre. Nu mumlar jag när jag skriver det här. Lev Vygotskij ler i sin himmel. Vilka lärljungar....mumlar nog han!
Nu till matematiken:
- Jag mumlar för mig själv.... och måste hela tiden ha koll på klockan...
Här är en del av ett recept... det ska helt enkelt tredubblas - eller fyrdubblas, eller bara dubblas... aldrig överfört i enkelhet i sin absolut skrivna form. Nej avhängt på väder och tidpunkt... så bakas det på.
Allt ska noggrant vägas. När jag gjorde detta insåg jag att allt är oändligt viktigt i detta moment. Det är inte på en höft, utan snarare på vågen... det är inte en nypa...utan ett gram och det är inte hit och dit, utan väldigt exakt.
Så alltsammans väges upp. När jag gjorde detta hade jag bara denna deg i huvudet. Det jäste ordentligt. Men min bagarbror han har fem, sex, sju, åtta degar som är på gång. I olika processande stadier. Jag sa...
- Så brukar jag också ha det... i skolan ... alla mina elever befinner sig alltid på olika platser och olika saker väger olika för dem, och de är helt olika i processen... jag måste alltid - hmmm
- hm...mmmmmm - jag måste tänka - kan inte lyssna på dig... sa min bror och vägde upp jästen... för nu ska allt sättas sprutt på.
Klockan är central i ett bageri. Den avgör det mesta.
Det är kilotunga degar som läggs upp på bakborden. Samtidigt bakom ryggen knådar en maskin nästa stora deg, och på plåtar ligger bullar som ska in i ugnen eller ut till försäljning, och nästa tanke i huvudet på bagaren...kanske
- syrran MÄT upp en ....
- men du syrran....
Nej - jag lovar - jag glömmer inte saltet.
Det ska vara exakt 45 gram salt.'
- Väg noggrant! ropar bagarbror från sitt hörn i bageriet.
TIden, åter igen.... men också graden av värme eller kyla. In med degen i kylskåpet...långsam jäsning. In i frysen. Ännu längre jästid... ut på bakbordet....aktivitet ... nu jäser det... sedan plåtjäsning... tid och temperatur,
Jäsning av Sultanlimpor får återspegla grannens växthus...
Att ordna, skapa plats, fundera över ekonomin på en fysisk plåt. Hur många får plats... ska få plats....tid är pengar, men plats är också pengar... räkna, titta och tänka.... sedan är det mesta en rutin...men i grunden är det matematik. Vilken form har vi på plåten...
Bedöma och göra lika. Skära upp en hel rulle till bullebitar... här kardemummabullar. Det ska bli ungefär lika stora bullar. Ögat och handen avgör. Fort går det. Också här är det matematik. Bara förflyttningen av kniven och antalet bullar... tid, bedömning och resultat...
Klara... färdiga... ÄT!
Bröd är bröd. Brödets betydelse för livet kan inte underskattas. Och när man bakar det så är det mycket som skattas, överslagsräknas, beräknas och bereds. Brödets väg fick bli praktisk matematik. Det var ett riktigt matematikarbete att göra detta resultat. Det färdiga resultatet är bra näring för det fortsatta.
... jag luktar som en kanelbulle, hurtbulle, kardemummabulle...
dofterna och ett och ett annat bröd bär jag med mig hem,.
Anne-Marie
BESKRIVA SIN LÄSNING
Mina elever.
Mina vackra, tänkande elever.
Inget är möjligt utan er.
Ingenting.
Ni är själva skolan.
Ni är själva ordet lärande.
Anne-Marie
RITA SIN LÄSNING
För att se och förstå hur mina elever upplever sig och sin läsning brukar jag varje termin be dem rita sig själva i en läsande situation. Här är en pojke. Det råder inget tvivel om att han är en läsare. Så är det att läsa. Det syns i hans ögon. Boken, texten fångar upp honom helt och hållet.
Anne-Marie
PROBLEMATIKEN MED MATEMATIKEN
Nu kommer en riktig larmrapport. Detta med matematiken.
Skolverket.se
Matematikboken MATTEBORGEN. Anslaget - Försök hitta båda två - gillar jag.
Det är mycket allvarligt att inte äga det demokratiska språket som matematik är. Det visar sig att eleverna inte får tillräckligt med modeller att följa, genomgångarna är få, strategitänkandet inte åskådligt. Det är viktigt att matematiken får upplevas som kreativt. Detta att hitta fler lösningar på problem, inte en lösning. Det är också viktigt att man får uppleva sin duglighet, om den så syns i mycket primitiva uträkningar eller tillvägagångssätt. Jag visade i ett tidigare inlägg hur man kan arbeta med processen att förstå inte med resultatet som det leder till. Här tror jag att vi har massor att lära oss genom mångfalden att tänka. Vi måste också få tillgång till elevernas tankar kring matematiska dilemman. Dessutom måste eleverna få möjlighet att sätta ord på och uttrycka matematik i muntliga sammanhang.
Jag tillhör dem som gick genom hela min skolgång som en matematisk analfabet. Jag trodde mig okunnig. Hemmavid kunde jag räkna ut på det det ena och det andra...men i skolan föll jag på formern. Jag hade förmånen att läsa för lärare vid matematiska institutionen vid Lärarhögskolan. De vände matematikrädsla till matematikmod. Jag fick ... fick göra på mitt sätt....och därigenom utveckla mitt räknande till mer ekonomiska tillvägagångssätt. Detta lärde mig oändligt mycket om ämnets kreativitet, men också om mitt behov av att få lära om. Jag är idag en mycket intresserad mattelärare... och lektionerna är fyllda med samtal, diskussioner och ett nyfiket förhållningssätt.
Men faran ligger i det tysta. Faran ligger i det dolda. Faran ligger i att vi tror att eleverna kan när de gör utan att förstå. Samtalet kring matematiken måste dagligen föras, som vilket språk som helst. Det ska uttalas, utforskas, begreppas och förverkligas.
Problemet med matematiken är en möjlighet.
Anne-Marie
NYTT ORD - ANSVARSUTSPÄDNING
Äntligen - ett ord som sätter saker och ting i ljuset - ANSVARSUTSPÄDNING.
Orden finns i en bok av Lena Liljegren Victorin - TAKE A LOOK AT DIG SJÄLV - och handlar om civilkurage.
Jag tänker:
Alla har ansvar, även då vi inte tar det. Denna ansvarskänsla måste ges, utvecklas, återtas, återfås och ständigt föras på tal. Ansvar behöver tränas. Ansvar måste ha modeller som gör och verkar för så att det syns vad det är att ta ansvar fullt ut. Detta att ta ansvar - i situationer där civilkuraget sätts på prov - är problematiskt och fullt av dilemman. Ska jag lägga mig i - ta ansvar för mina reaktioner - eller ska jag blunda för det jag ser och gå vidare. Här behövs det strategier som man kan ta till i situationer som kräver lite mer. Detta med strategier - redskapen att göra, handla, agera - som är så viktiga. Ansvarsutspädning handlar om att många runt en ansvarssituation förringar det personliga ansvaret. Man tar det inte... för ansvaret blir mindre av antalet som delar det.
Det finns ett annat ord som väger upp ANSVARSUTSPÄDNING - och det uppfinner jag nu - ANSVARSKONCENTRAT!
Anne-Marie
Orden finns i en bok av Lena Liljegren Victorin - TAKE A LOOK AT DIG SJÄLV - och handlar om civilkurage.
Jag tänker:
Alla har ansvar, även då vi inte tar det. Denna ansvarskänsla måste ges, utvecklas, återtas, återfås och ständigt föras på tal. Ansvar behöver tränas. Ansvar måste ha modeller som gör och verkar för så att det syns vad det är att ta ansvar fullt ut. Detta att ta ansvar - i situationer där civilkuraget sätts på prov - är problematiskt och fullt av dilemman. Ska jag lägga mig i - ta ansvar för mina reaktioner - eller ska jag blunda för det jag ser och gå vidare. Här behövs det strategier som man kan ta till i situationer som kräver lite mer. Detta med strategier - redskapen att göra, handla, agera - som är så viktiga. Ansvarsutspädning handlar om att många runt en ansvarssituation förringar det personliga ansvaret. Man tar det inte... för ansvaret blir mindre av antalet som delar det.
Det finns ett annat ord som väger upp ANSVARSUTSPÄDNING - och det uppfinner jag nu - ANSVARSKONCENTRAT!
Anne-Marie
KREATIVITETSGURUN PAUL ARDEN
DN idag - JOBB-bilagan - 12 augusti 2007 intervju med Paul Arden av Journalisten Margareta Hägglund
Att pröva sig fram i klass fyra. Här gäller det stavning. Det är kreativt i sin enkelhet. ...om hur att kläcka nya idéer eller snarare hur att genomföra dem...
Om jag har förstått det hela rätt så skulle processen se ut så här:
1) FRÅGA -
A-M måste lägga sig i:
Frågan är den absolut viktigaste drivkraften, och den bör få äga en längre livslängd... inga snabba svar på frågan. De är i sig motor och drivkraft. Jag är inte vän av alltför snabba svar. Ställda frågor kan behöva lite tid på sig. Allt behöver dessutom inte ha svar. En fråga är en början...
2) GÅ UTANFÖR DE VANLIGA GRÄNSERNA
A-M måste gensvara:
Det vanliga kan alltid vara utgångspunkt, det vanliga är det trygga. Väl där... lyft blicken. Pröva också det som är helt tokigt... men sätt ord på det du vill göra... det du tänker annorlunda. Våga ge uttryck för det som kanske är helt fel. Allt leder till något nytt.
3) TÄNK INTE PÅ VAD ANDRA TÄNKER OM DET DU TÄNKER
A-M måste inflika:
Vi som lär oss allt om samspel. Men vi måste också härbärgera det ensamma.Detta att tro på det man gör trots att ingen annan gör det. Leva sin idé fullt ut.
4) MOD - DET KRÄVS MOD ATT LANSERA EN NY IDé.
A-M måste understryka:
Viljan överträffar modet. Vill man riktigt mycket kommer modet i andra hand.
5) ALLT HANDLAR INTE OM PENGAR
A-M måste hålla med:
Så sant. Det handlar om bemötande, bära sin idé i mötet med andra.
6) ATT FÅ SPARKEN KAN VARA ETT TECKEN PÅ INITIATIVRIKEDOM
A-M måste skratta;
Det ligger kanske något i detta. Det gäller kanske isåväl stora som små sammanhang. Idérikedom kan störa och oroa. Ett litet kreativt barn sätter saker på ända... en ny tanke skapar tankemöda... en ny idé krånglar till det invanda.
7) VÄNTA INTE PÅ DEN PERFEKTA LÖSNINGEN - BÖRJA ARBETA PÅ IDEN IDAG
A-M måste skynda sig;
Att inte stirra sig blind på hur det ska bli som färdigt. Jag tror detta är ett hinder i många, många fall, Vi är snabba till resultat och det färdiga. Det kan faktiskt utgöra ett hinder att inte pröva flera alternativ.
8) ARBETSPROCESSEN leder till NÅGOT
9) KREATIVITET LEDER HÅRT ARBETE. IDE - ENERGI - TÅLAMOD
A-M suckar tungt:
PUH.... vem har trott att det var lätt. Idén kanske är det minsta problemet. Det största är genomförandet.
Hej och Hå. En kreativ person ... kan också vara .... ordningssam, steg-för-stegstrateg, målmedveten...petig.
10) ATT INTE BLI OFFER FÖR SINA IDÉER
A-M tänker högt:
Kill your darlings...
Anne-Marie
LIVSFARLIGT ATT LÄSA
Gammal text om den farliga läsningen. Texten är från slutet av 1800-talet. Då fanns det bara läsningen som distraherade, som utgjorde en privat sfär kring vad barnet fick i sig. Idag är alla glada när unga läser, men oros över TV-tittande och alltförmycket spel på Internet. Jag minns att jag absolut inte fick läsa en period i livet - det ansågs farligt för ögonen - och man uppmanades helt enkelt att vara ute och leka - vilket man motvilligt gjorde. Väl där ute - var det hur roligt som helst - vi lekte allt vi kunde...springet i benen tog oss långt, långt bort. Bokstavligt försvann vi ut ur synfält... lekens magiska värld...
Anne-Marie
SCHEMA LÄGGNING - VARJE DAG
Schema för dagen - men dagligdags. Jag hämtade denna schemaläggning från ett klassrum i Amerika.
Detta gillar jag. Lite samspelande, lite självständigt men ändå inom ramarna. Här finns det barn skulle man kunna säga... för där det finns barn behövs det flexibilitet. Där det finns unga behövs det mycket tänkande. Tänkande om. Och tänkande kring. Samspelande sådana.
Anne-Marie