NYÅRSLÖFTET (N)
Det vackraste nyårslöfte jag vet är mer en förhoppning om framtiden.
LÅT OSS SKRATTA TILLSAMMANS VID DENNA TIDPUNKT NÄSTA ÅR ...
Jag tycker så mycket om den meningen, den framtiden, det hoppet och kanske också förvaltandet. Skrattet symboliserar glädjen, glädjen över så mycket, tillsammansvarandet, men också tillbakablickandet - kom du ihåg hur vi skrattade ihop precis vid samma tidpunkt förra året. Så tänker jag mig mitt framtidstänk - som ett nyårshopp snarare än ett löfte. Ett slags förhållningssätt. Till min nästa och till några andra som finns runtintill, ja, alla omkring mig. En ynnest.
Anne-Marie
LÅT OSS SKRATTA TILLSAMMANS VID DENNA TIDPUNKT NÄSTA ÅR ...
Jag tycker så mycket om den meningen, den framtiden, det hoppet och kanske också förvaltandet. Skrattet symboliserar glädjen, glädjen över så mycket, tillsammansvarandet, men också tillbakablickandet - kom du ihåg hur vi skrattade ihop precis vid samma tidpunkt förra året. Så tänker jag mig mitt framtidstänk - som ett nyårshopp snarare än ett löfte. Ett slags förhållningssätt. Till min nästa och till några andra som finns runtintill, ja, alla omkring mig. En ynnest.
Anne-Marie
PENNFÖRING
Jag gillar det jag ser i bilden. Skrivandet, ritandet, skapandet. Men samtidigt ser jag sällan just detta om jag är utanför skolverksamheten - där ser jag fingrar som dansar snabbt över bokstäverna på tangentbordet och bokstäverna som syns som tryckta på dataskärmen. Pennan är en svår sak att handskas med. Udden är vass och pennan är smal. Motoriskt är det fantastiskt att små elever kan använda en penna.
Så fort det ringer ut och mina elever går ut tar de fram sina mobiler. De skrivs sms. Det går fort att skriva något på mobilen. Varför använder vi inte det skrivsätt eleverna är bekväma med, det skrivande jag själv är bekväm med? Jag är inte emot penna eller papper, men själv använder jag bara papper och penna då jag ska anteckna då jag lyssnar på en föredragade, skissa på en teckning ... Jag önskar nog att skolan skulle vara totalt uppdaterad rent tekniskt sett. Tänk om alla mina fyror hade en egen dator och jag kom med dagens undervisande fokus.
Det vore ett drömläge.
Anne-Marie
Så fort det ringer ut och mina elever går ut tar de fram sina mobiler. De skrivs sms. Det går fort att skriva något på mobilen. Varför använder vi inte det skrivsätt eleverna är bekväma med, det skrivande jag själv är bekväm med? Jag är inte emot penna eller papper, men själv använder jag bara papper och penna då jag ska anteckna då jag lyssnar på en föredragade, skissa på en teckning ... Jag önskar nog att skolan skulle vara totalt uppdaterad rent tekniskt sett. Tänk om alla mina fyror hade en egen dator och jag kom med dagens undervisande fokus.
Det vore ett drömläge.
Anne-Marie
PENSIONERAS år 2060
Detta måste ni titta på:
En elev som börjar skolan 2008 är pensionerad runt 2060 ... tala om perspektiv. Vad behöver en elev idag för att kunna förstå och klara sin framtid. Det är nästan omöjligt att sia om ... men
http://www.ted.com/index.php/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity.html
Det vi inte vet något om måste vi fantisera kring. Framtiden är inget vi kan veta något om. Vi kan ana, men inte veta, något år fram kan vi anta att det och det kommer att hända, tre år kan vi rikta en slags rörelse mot men fortfarande bara tro oss om att veta. Men fem år... tio år... 12 år....Det vi kan göra är att gå tillbaka ett år, två år, fem år, tio år och fundera på vad vi en gång trodde om det som verkligen hände. Framtiden kräver kreativitet och fantasi för att bli en aning greppbar... en aningens nåbar. Men inte ens då kan vi veta.
För sextio år sedan... i detta perspektiv ... vad hände då och vilka innovationer föddes... vilka svårigheter följde...
VAD KRÄVER DESSA FRAMTIDA SEXTIO ÅR av en liten sjuåring?
Anne-Marie,
För sextio år sedan... i detta perspektiv ... vad hände då och vilka innovationer föddes... vilka svårigheter följde...
VAD KRÄVER DESSA FRAMTIDA SEXTIO ÅR av en liten sjuåring?
Anne-Marie,
DELA VISIONEN
Jag är på ledarskapsnätträff i NewCastle.
Jag önskar bara att vi alla var där...
Det är så bra, så bra, så bra, så bra, så bra.
Det känns som att vara hemma.
Min vision om skolan, hela skolan, håller jag i min hand.
Så nära har jag varit den några gånger i livet.
Här är den nu,
och jag får vara mitt i den.
Nu måste jag hem och visionera mera.
Så hoppfull känner jag mig. Så framtidsutsiktande upplever jag det hela.
Detta att vara lärare... när det är som allra bäst.
Anne-Marie
Jag önskar bara att vi alla var där...
Det är så bra, så bra, så bra, så bra, så bra.
Det känns som att vara hemma.
Min vision om skolan, hela skolan, håller jag i min hand.
Så nära har jag varit den några gånger i livet.
Här är den nu,
och jag får vara mitt i den.
Nu måste jag hem och visionera mera.
Så hoppfull känner jag mig. Så framtidsutsiktande upplever jag det hela.
Detta att vara lärare... när det är som allra bäst.
Anne-Marie
NEWCASTLE och designing schools
På väg mot något mycket intressant.
Anne-Marie
Anne-Marie
JAG STRÄVAR...
Jag har föreläst i många år. Många år. Jag tror jag har föreläst i 8 år nu. Om lärarens profession, om klassrumsorganisation, om lärande förhållningssätt, om bildpromenader, om kiwi, om ... jag tror ibland... om det inre arbetet i klassrummet. Jag ser mig sällan utifrån. Ser däremot ut mot er jag föreläser för och till. Jag är också tacksam för gensvar jag får och ges via mail, sms och verklig kontakt där jag är. Jag är egentligen bara på väg mot strävansmålet. Det att tänka på vad professionen lärare är och vad själva uppdraget lyder. Hur gör jag där jag är och för vem gör jag det. Jag har ett perspektiv som jag tänker oftast på - den är eleven. I bestämd form. Inte eleverna i obestämd form.
Nu reser jag iväg som gäst till ett Europeiskt sammanhang - Teacher Design School. Innan jag ens fått lyssna och delta antar jag att jag kommer känna mig mycket hemma. Jag återkommer givetvis under resans gång... vad är en lärare i framtiden? Hur ser skolan ut i framtiden? Vad gör elever i framtiden? Jag är här och nu... men blickar ständigt över alla gränser. Det är mitt nyfikna jag som tittar fram. Jag hungrar också efter utveckling. I positiv anda.
Anne-Marie,
som tackar Christer för att du lyssnade, sände mig bilder och fotografier, och för att du en gång var min lärare och inspiratör. Det är stort. Tack!
Nu reser jag iväg som gäst till ett Europeiskt sammanhang - Teacher Design School. Innan jag ens fått lyssna och delta antar jag att jag kommer känna mig mycket hemma. Jag återkommer givetvis under resans gång... vad är en lärare i framtiden? Hur ser skolan ut i framtiden? Vad gör elever i framtiden? Jag är här och nu... men blickar ständigt över alla gränser. Det är mitt nyfikna jag som tittar fram. Jag hungrar också efter utveckling. I positiv anda.
Anne-Marie,
som tackar Christer för att du lyssnade, sände mig bilder och fotografier, och för att du en gång var min lärare och inspiratör. Det är stort. Tack!
GLOBALT NÄTVERK
Hemma på min gata i stan är jag hemmavan men absolut inte hemmablind. Jag tycker mina skolögon förstärks och blir mer uppmärksamma för det som sker hemmavid då jag får ta del av det som tänks, genomförs och utvecklas bortapågatan i någonannanstad. Nu är jag inbjuden gäst till ett möte utanför landsgränserna. Det är enormt spännande. Jag börjar packa min mentala kappsäck, läser in mig i dokument och filosofi. Jag vill vara förberedd då jag på torsdag sätter fötterna på okänd mark.
Anne-Marie
Läs här:
http://www.14ththinkingconference.com/
och lyssna här - känsligt, vackert och gränslöst. Musik fungerar så.
http://www.ted.com/index.php/talks/rokia_traore_sings_kounandi.html
Anne-Marie
Läs här:
http://www.14ththinkingconference.com/
och lyssna här - känsligt, vackert och gränslöst. Musik fungerar så.
http://www.ted.com/index.php/talks/rokia_traore_sings_kounandi.html
FRAMTIDEN NUFÖRTIDEN
Jag vägde en ny mobiltelefon i mina händer. I den andra höll jag en tre år gammal mobil. Den äldre mobilen föreföll antik, gammal och mycket tung. Dessa tre år. Det är inte någon lång tid. Men en oändlig tid då det gäller teknisk utveckling. Vi människor är mitt i vår tid. Men om tre år? Fem år? och kanske så långt fram i tiden... om 10 år?
Jag genomförde ett föräldramöte en gång för länge sedan. Då tänkte jag att vi lämnar nutiden och ger oss av in i framtiden. Det är ett av mina bästa föräldramöten någonsin. Den aktiviteten som då uppstod handlade om såväl dåtid, nutid och framtid. Det är ibland nödvändigt att titta framåt...och tänka som om vi vore där. Vi har ingen aning. Men framtiden nuförtiden den är ganska så komplicerad, och väldigt snart är den här, våra barn är mitt i den och vi vuxna är precis i samma situation. Frågor som globalisering, ekonomi, ekologi, klimat, demokrati och resurser kommer i allt högre grad utvecklas till allvarliga områden där allt lärande och alla innovationer är behövliga. Men hur gör vi?
Frågeställningar eleverna?
Vad tror du att du behöver lära dig inför framtiden?
Vad vill du ägna dig åt när du är vuxen?
Hur ser du på ditt liv om tre år?
Frågeställningar föräldramötet:
Vad har vi för barn om tre år?
Vad behöver de då?
Vad kommer att krävas av våra elever om tre år?
Vilken är tekniken om tre år?
Frågeställningar pedagogiska samtal?
Vad har vi för elever om tre år?
Hur kan skolpolitiken se ut om tre år?
Vem värnar barnets rätt om tre år?
Hur ser världen ut om tre år?
Vad behöver vi för kunskaper om tre år?
Vad behöver barnen för kunskaper om tre år?
Varför tror vi så?
Vilka elever kommer till skolan som sexåringar?
Vilka framtidsvisioner har vi om lärandet i ett framtidsperspektiv?
Hur rustar andra skolor/världen/ för framtidens lärande?
Hur och var lär sig barn om tre år?
Hur ser läraryrket ut om tre år?
Hur ser tekniken ut i skolan om tre år?
Hur mår våra elever om tre år?
Hur mycket rör vi oss alla om tre år?
Frågeställningar rektorer
Vad är det för skola du är rektor i om tre år?
Hur samspelar skolan med omvärlden om tre år?
Jag tänker framåt. Jag frågar mina elever vad de tror. De har en bestämd uppfattning om vad de nödvändigtvis behöver kunna: De behöver lära sig engelska och de behöver kunna göra hemsidor (årskurs fyra). Det är en början. En lärare jag talade med hade tidigare varit chef för det ekonomiska i ett stort företag. Han ansåg att ungar måste få en gedigen utbildning i hur att handskas med sina pengar, kritiskt tänkande kring vad att köpa, hur att handla och hur att spara till något som man önskar, behöver eller vill ha. Det gäller att framtida kunskapen. Det är viktigt att tänka framåt. För då kan vi ta avstamp redan nu.
Anne-Marie
Jag genomförde ett föräldramöte en gång för länge sedan. Då tänkte jag att vi lämnar nutiden och ger oss av in i framtiden. Det är ett av mina bästa föräldramöten någonsin. Den aktiviteten som då uppstod handlade om såväl dåtid, nutid och framtid. Det är ibland nödvändigt att titta framåt...och tänka som om vi vore där. Vi har ingen aning. Men framtiden nuförtiden den är ganska så komplicerad, och väldigt snart är den här, våra barn är mitt i den och vi vuxna är precis i samma situation. Frågor som globalisering, ekonomi, ekologi, klimat, demokrati och resurser kommer i allt högre grad utvecklas till allvarliga områden där allt lärande och alla innovationer är behövliga. Men hur gör vi?
Frågeställningar eleverna?
Vad tror du att du behöver lära dig inför framtiden?
Vad vill du ägna dig åt när du är vuxen?
Hur ser du på ditt liv om tre år?
Frågeställningar föräldramötet:
Vad har vi för barn om tre år?
Vad behöver de då?
Vad kommer att krävas av våra elever om tre år?
Vilken är tekniken om tre år?
Frågeställningar pedagogiska samtal?
Vad har vi för elever om tre år?
Hur kan skolpolitiken se ut om tre år?
Vem värnar barnets rätt om tre år?
Hur ser världen ut om tre år?
Vad behöver vi för kunskaper om tre år?
Vad behöver barnen för kunskaper om tre år?
Varför tror vi så?
Vilka elever kommer till skolan som sexåringar?
Vilka framtidsvisioner har vi om lärandet i ett framtidsperspektiv?
Hur rustar andra skolor/världen/ för framtidens lärande?
Hur och var lär sig barn om tre år?
Hur ser läraryrket ut om tre år?
Hur ser tekniken ut i skolan om tre år?
Hur mår våra elever om tre år?
Hur mycket rör vi oss alla om tre år?
Frågeställningar rektorer
Vad är det för skola du är rektor i om tre år?
Hur samspelar skolan med omvärlden om tre år?
Jag tänker framåt. Jag frågar mina elever vad de tror. De har en bestämd uppfattning om vad de nödvändigtvis behöver kunna: De behöver lära sig engelska och de behöver kunna göra hemsidor (årskurs fyra). Det är en början. En lärare jag talade med hade tidigare varit chef för det ekonomiska i ett stort företag. Han ansåg att ungar måste få en gedigen utbildning i hur att handskas med sina pengar, kritiskt tänkande kring vad att köpa, hur att handla och hur att spara till något som man önskar, behöver eller vill ha. Det gäller att framtida kunskapen. Det är viktigt att tänka framåt. För då kan vi ta avstamp redan nu.
Anne-Marie
PEDAGOGISKA SAMTAL
De flesta längre och djupgående pedagogiska samtal har jag med mitt förlag, ja... inte förlaget direkt, mer med dem som arbetar i det, min förläggare är en lysande framtidsutsiktare, min redaktör mycket värnande om nytänkande och skrattet hos marknadsavdelningens representant är gott .. Då jag lämnar Bonniers regnar det... och min bil är felparkerad utanför Bonniers dörrar. Jag har aldrig fått parkeringsböter där... det är märklig men så är det. Kan bero på att jag parkerat mer än min bil hos dem... jag har parkerat mina idéer och mina ord.
Anne-Marie
OBLIGATORISKT BESÖK
Detta måste ni se:
Skriv gärna kommentarer.
Men titta på detta
http://www.ted.com/index.php/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html
Anne-Marie
Skriv gärna kommentarer.
Men titta på detta
http://www.ted.com/index.php/talks/sugata_mitra_shows_how_kids_teach_themselves.html
Anne-Marie
SMARTBOARD KOMMANDO
Jag har fått smartboard kommandon på min skoldator.
Det känns som en lovande början.
Nu krävs det bara en smartboard.
När jag för fram de här tankarna pekar jag inte på någon speciell skola utan mer i allmänna ordalag. Jag tror att det är en politisk sak om man ska rusta skolorna för framtiden eller om man ska hålla kvar oss på overheadnivån. Jag vet att Storbrittanien rustar upp och införlivar nytt. Kanske vi kan titta oss omkring och se hur andra länder funderar kring skolfrågorna och skolmöjligheterna!
Om jag har fått smartboardkommandon ... så lyfter jag ut ordet smart och ordet kommando... och Smartkommando... något för skolpolitiker att svara på?
Anne-Marie
Det känns som en lovande början.
Nu krävs det bara en smartboard.
När jag för fram de här tankarna pekar jag inte på någon speciell skola utan mer i allmänna ordalag. Jag tror att det är en politisk sak om man ska rusta skolorna för framtiden eller om man ska hålla kvar oss på overheadnivån. Jag vet att Storbrittanien rustar upp och införlivar nytt. Kanske vi kan titta oss omkring och se hur andra länder funderar kring skolfrågorna och skolmöjligheterna!
Om jag har fått smartboardkommandon ... så lyfter jag ut ordet smart och ordet kommando... och Smartkommando... något för skolpolitiker att svara på?
Anne-Marie
FÖRSVARA MIN OVER-HEAD
En overhead är en apparat med en lampa i,
den verkar trots sin ålderdom för en viss upplysning.
Men om man tänker med Vygotskijs teoretiska begrepp
så sker inget lärande ovanför en lärandes huvud.
Anne-Marie
MINGELBILDER project MADAGASCAR
Ja, så ungefär. Vi skapar ljus över det projekt som framgångsrikt utvecklats MELLAN unga människor i Sverige och Madagascar. Det är bra! Bra! När Madagascars minister frågade; vad behöver ni? svarade jag helt kort - ljus på, ljus på de unga, ljus på det som sker och ännu mer ljus. Kort gott - Uppmärksamhet. Och det är inga pengar inblandade i en sådan begäran. Det krävs mänskliga insatser. Ganska enkla om man tänker efter. Det mänskliga - Att se!
Anne-Marie
FÖRFRÅGAN FRAMTID?
Jag har fått en förfrågan om att föreläsa utomlands.
En förfrågan jag svarat ja till.
På frågan om vad jag behöver svarar jag;
en kanon, blädderblock... engagemang och ...
Till svar får jag...
Blädderblock får vi leta reda på någonstans, behövs det?
Alla klassrum är utrustade med interaktiva whiteboards....
Med ens kände jag mig ... hjälplöst efter.
Jag har mina ord... jag vet vad jag talar om... och det jag talar om är nytt,
och framtidsriktande... men jag har inget av den teknik man erbjuder lärare och elever i skolor utomlands...
"ta bara med dig ett memorystick"
Jag tänker inte klappa mig för bröstet och framhäva Sverige som den bästa av världar. Jag tänker försöka förstå att vi måste ta död på myten som vi själva när oss med. Det är farligt att påstå att vi har Sveriges bästa skolor... för om vi ska påstå något så ska vi också kunna leva upp till våra ord, göra dem verkliga och kontinuerligt sträva efter att göra anspråk på rubriken - världens bästa skola! Om vi däremot inte påstår något så stort som att vi är bäst kanske vi kunde börja skapa förutsättningar för att bli det. Nu sitter vi bara och tror oss om något. Vi tror oss vara först, störst och bäst. Jag tycker det är att blunda för andra länders utveckling. Det är inte bra. I ren förtvivlan över den tekniska utarmningen i mitt klassrum ger jag mig lite argsint på min overhead, den gamle draghästen, som vi inte ens har givit ett svenskt namn... och som naturligtvis omslöts av farhågor då det rullades in i svenska klassrum någon gång på... ja... evigheter sedan.
Med vänliga hälsningar från en aning upprörd Anne-Marie,
som med glädje svarar ja till mötet med ett annat skoltänk.
Anne-Marie
FÖRSTÅ SPELAKTIVITETERNA
Jag bad min son... hjälp mig att förstå vad du använder när du spelar spel... berätta fritt så antecknar jag under det att du fritt berättar ur hjärtat. Han berättar, jag noterar följande:
Att spela spel utvecklar detta:
* koncentration
* kordination
* språk, såväl skriftligt som muntligt
* logiskt tänkande
* problemlösning
* pröva igen
* vilja att pröva igen
* vilja att ta sig från a till b
* nya angreppssätt
* trots att man misslyckas prövar man igen
* roligt
* man spelar ihop
* teamworking
* rolltagande (roleplaying games)
* kämpa mot mål att vinna spel
* att göra val för att iscensätta spelet
* individuellt skapande
* interaktivitet
* det är en historia som du får och du är en del av
* skapar intresse, ex för grekiska gudasagor
* miljökännedom
* spelpartner i hela världen (world of warcraft)
* snabbtänkande
* reaktionsförmåga
* inlevelseförmåga
Men du, frågar jag min son, farorna då, vilka är de?
* faran är att du blir den du är på nätet i verkliga livet
* utflyktsväg för att inte leva ett riktigt liv
* tiden det tar att spela... och begränsningar av vanligt liv
* adrenalinkickarna... man kan ha lagt ned massor av tänk... och man kan kasta iväg tangentbordet...
Så ungefär - en del av listan på färdigheter vill vi gärna se i skolan. Mer än gärna!
Anne-Marie
NY TEKNIK
http://www.youtube.com/watch?v=lTIoZ9DdWIs
SE DEN HÄR!
DEN ÄR SÅ ROLIG, SÅ ROLIG!
Tack Carina, en av mina läsare, för tipset.
Anne-Marie
SE DEN HÄR!
DEN ÄR SÅ ROLIG, SÅ ROLIG!
Tack Carina, en av mina läsare, för tipset.
Anne-Marie
DIGITAL KLYFTA
Den digitala klyftan handlar om den att få utveckla digital kompetens och den att inte få ingå i en digital värld med allt vad det innebär. Detta är en djup demokratisk fråga. Eleverna i våra grannländer har flera laptops och utvecklar mer lärande interaktivt vilket betyder större möjligheter utanför skolans värld. I Sverige ser man inte allvaret.
Skola ska betyda vidgande och utvidgande... vilket i sin tur ska betyda förutsättningar för...
Storbrittanien kommer inom en snar framtid rusta upp sina skolor för att skapa en framtida möjlighet för sina medborgare att ingå i den digital world som nästan är en underförstådd och förväntad kompetens och en förutsättning för att ingå och kunna konkurera om arbeten. Jag tycker det är kortsiktigt att satsa på lärarkompetensen i frågan. Vi borde snarare öppna upp för samspel mellan lärare och elev. Om läraren har undervisningens fokus, så kan eleverna äga redskapen. Det krävs också mycket samtal om att vara just en digital citizens - etik, moral, kommunikationskonst, kritiskt tänkande, källkritik, ifrågasättande och flertalet språk, inklusive matematiken - får en allt större betydelse. Läraren behöver inte behärska redskapet... läraren behöver förstå hur redskapet kan hjälpa eleverna att nå mål och förvalta och diskutera hur, vad och varför.
Det oroar mig att man inte samspelar mer med elevernas kunskaper och lärarnas profession då det gäller den digitala världen. Skolvärlden tycks mig inskränkt. Vi talar om digital citiziens... men flyttar inte in begreppet innanför skolväggarna. Det kommer betyda problem framöver.
http://www.idg.se/2.1085/1.171193
Anne-Marie
Skola ska betyda vidgande och utvidgande... vilket i sin tur ska betyda förutsättningar för...
Storbrittanien kommer inom en snar framtid rusta upp sina skolor för att skapa en framtida möjlighet för sina medborgare att ingå i den digital world som nästan är en underförstådd och förväntad kompetens och en förutsättning för att ingå och kunna konkurera om arbeten. Jag tycker det är kortsiktigt att satsa på lärarkompetensen i frågan. Vi borde snarare öppna upp för samspel mellan lärare och elev. Om läraren har undervisningens fokus, så kan eleverna äga redskapen. Det krävs också mycket samtal om att vara just en digital citizens - etik, moral, kommunikationskonst, kritiskt tänkande, källkritik, ifrågasättande och flertalet språk, inklusive matematiken - får en allt större betydelse. Läraren behöver inte behärska redskapet... läraren behöver förstå hur redskapet kan hjälpa eleverna att nå mål och förvalta och diskutera hur, vad och varför.
Det oroar mig att man inte samspelar mer med elevernas kunskaper och lärarnas profession då det gäller den digitala världen. Skolvärlden tycks mig inskränkt. Vi talar om digital citiziens... men flyttar inte in begreppet innanför skolväggarna. Det kommer betyda problem framöver.
http://www.idg.se/2.1085/1.171193
Anne-Marie
COSMOPOLITAN CITIZENS forts
Kul att se just det här inlägget. Jag har inte varit här på ett tag eftersom jag just kommit hem efter en spontan tågluff genom stora delar av Europa. Någonstans på vägen insåg jag en sak: Trots att jag rest runt och besökt de flesta större städerna i Europa (och många av de mindre också) så har jag aldrig varit särskilt långt hemifrån. Det hade avståndsmässigt varit längre att resa till Umeå...
I och med att världen mer åtkomlig för allt fler så börjar sakta men säkert nationsgränser att suddas ut. Jag är helt säker på att skolan förr eller senare kommer att ta stora steg i den riktningen som du föreslår. I takt med att lärarkåren föryngras kommer skolan att få pedagoger som har det här perspektivet med sig naturligt i blodet. Problemet är att det inte är fort nog. Precis som IT-mamman skriver behövs det nu.
Kanske är den största utmaningen med läraryrket att man alltid kommer att vara en gammal hund men lik förbaskat är man skyldig att lära sig sitta. Hur annars kan skolan bidra till att samhället går framåt?
(Det har inget med ålder att göra. Du borde se när kidsen vill förklara World of Warcaraft - omedelbart blir jag till en mycket gammal och mycket skrynklig kopia av mig själv.)
//Killfröken
Jag måste helt enkelt lyfta fram det här inlägget och göra det till ett självständigt blogginlägg här.
Jag tror också att den yngre läraren kommer att möjliggöra uppdraget att se världen som en naturligt mänsklig plats och en öppnare sådan. Det finns så många möjligheter i och med att kommunikationsmöjligheterna blir större. Men också en fara för de krafter som samhället inte längre har någon kontroll över. Den människa som med enkelhet kan ta sig över gränser och få kontakt med övriga världen kan också uppfattas som ett hot. Vi måste utbilda i vad demokrati är och hur man bevarar den. Den demokratiska principen är viktigare än någonsin tänker jag. Det fria ordet behöver alltid en skyddande aspekt, där pennan går fram vill de som är rädda ständigt sudda ut.
Jag tackar dig Killfröken, också för din underbara blogg, och jag hoppas vi fortsätter att värna möjligheterna, se barnen, värna deras lärande utveckling och vaka över demokrati och yttrandefrihet.
Allt gott,
Anne-Marie
Läs mer hos Killfröken:
http://killfroken.se/?p=70
I och med att världen mer åtkomlig för allt fler så börjar sakta men säkert nationsgränser att suddas ut. Jag är helt säker på att skolan förr eller senare kommer att ta stora steg i den riktningen som du föreslår. I takt med att lärarkåren föryngras kommer skolan att få pedagoger som har det här perspektivet med sig naturligt i blodet. Problemet är att det inte är fort nog. Precis som IT-mamman skriver behövs det nu.
Kanske är den största utmaningen med läraryrket att man alltid kommer att vara en gammal hund men lik förbaskat är man skyldig att lära sig sitta. Hur annars kan skolan bidra till att samhället går framåt?
(Det har inget med ålder att göra. Du borde se när kidsen vill förklara World of Warcaraft - omedelbart blir jag till en mycket gammal och mycket skrynklig kopia av mig själv.)
//Killfröken
Jag måste helt enkelt lyfta fram det här inlägget och göra det till ett självständigt blogginlägg här.
Jag tror också att den yngre läraren kommer att möjliggöra uppdraget att se världen som en naturligt mänsklig plats och en öppnare sådan. Det finns så många möjligheter i och med att kommunikationsmöjligheterna blir större. Men också en fara för de krafter som samhället inte längre har någon kontroll över. Den människa som med enkelhet kan ta sig över gränser och få kontakt med övriga världen kan också uppfattas som ett hot. Vi måste utbilda i vad demokrati är och hur man bevarar den. Den demokratiska principen är viktigare än någonsin tänker jag. Det fria ordet behöver alltid en skyddande aspekt, där pennan går fram vill de som är rädda ständigt sudda ut.
Jag tackar dig Killfröken, också för din underbara blogg, och jag hoppas vi fortsätter att värna möjligheterna, se barnen, värna deras lärande utveckling och vaka över demokrati och yttrandefrihet.
Allt gott,
Anne-Marie
Läs mer hos Killfröken:
http://killfroken.se/?p=70
FÖRÄLDRAR PÅ NÄTET
Vuxna gör saker på nätet som inte lämpar sig någon annanstans.
Bris rapport om barns oro kring föräldrars nätanvändning är alarmerande.
Men tiden och frånvaron av verklig kontakt är också allvarlig tänker jag:
Jag minns en elev i årskurs nio. Han satt mycket vid datorn.
Jag frågade honom - varför?
- Det är min enda riktiga kontakt. Mamma sitter vid sin dator. Vi pratar inte så ofta med varandra.
Man kan inte anklaga barn för bristande kontakt, det är alltid den vuxne som ansvarar för kvaliteten i kontakten. En kille i årskurs nio kan vara fåordig, trulig, trött och visa upp en jargong av ointresse. Men det är inte riktigt så det är inombords hos en årskurs nia. Därför är det så viktigt att vuxna initierar kontakt, pratar på, gör och manar på gemenskap. Det kan vara svårt, men är fullkomligt nödvändigt.
Jag skulle säga - återinför middagen!
Anne-Marie
http://www.newsdesk.se/pressroom/bris/document/view/barnen-bris-och-it-1847
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=797549
Bris rapport om barns oro kring föräldrars nätanvändning är alarmerande.
Men tiden och frånvaron av verklig kontakt är också allvarlig tänker jag:
Jag minns en elev i årskurs nio. Han satt mycket vid datorn.
Jag frågade honom - varför?
- Det är min enda riktiga kontakt. Mamma sitter vid sin dator. Vi pratar inte så ofta med varandra.
Man kan inte anklaga barn för bristande kontakt, det är alltid den vuxne som ansvarar för kvaliteten i kontakten. En kille i årskurs nio kan vara fåordig, trulig, trött och visa upp en jargong av ointresse. Men det är inte riktigt så det är inombords hos en årskurs nia. Därför är det så viktigt att vuxna initierar kontakt, pratar på, gör och manar på gemenskap. Det kan vara svårt, men är fullkomligt nödvändigt.
Jag skulle säga - återinför middagen!
Anne-Marie
http://www.newsdesk.se/pressroom/bris/document/view/barnen-bris-och-it-1847
http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=797549
FRÅGA BILL GATES?
- You are free to ask any questions, sa Bill Gates.
Jag ställde en fråga till Bill Gates.
Den var bra. Det måste den vara.
Vad frågar man Bill Gates om?
Vad skulle du fråga?
Anne-Marie,
som tänker fundera över min fråga och vad den frågan gjorde med mitt egna tänk.
För fart på tänket satte den sannerligen. Mer vill jag inte berätta.