väldigt SVÅRT att skriva
Jag är inte överens med mitt skrivande.
Jag får inte ur mig det jag tänkte skriva till en början.
Jag får inte ur mig någonting.
Det är här jag finner det lättast att skriva.
På bloggen.
Men min bok går i stå,
mina uppdrag står i träda,
jag kämpar med mitt skrivsjälvförtroende.
Inte här.
Men där!
Inte bra.
Så ser jag solen skina.
Tänker promenera på saken.
Länge!
Anne-Marie,
vars fotografi av stolen säger någonting om sakernas tillstånd.
Anne-Marie, det kommer !
Läser din "Kiwimetoden" Du är en inspiration och ger kraft.
Allt gott i solen !
Anne-Marie!
När du under promenaden njuter av solens strålar eller av dagens ljus,stanna upp,vila på en plats,en sorters platå,där även ditt skrivande måste vila.Solskensfamnen ger dej värme och vitaminer.Tag emot,njut,lagra energi!Mie
Mitt skrivande kommer ofta i promenaden. Liksom kamera är en anteckningsbok av nöden, för väl hemma kommer jag inte ihåg. Så gå,tänk och skriv. Och så förstås fotografera.
jag finner kraft hos dig. och älskar din bild!
Känner så igen mig! På bloggen rinner orden ur mig - till mina projekt blir det ingenting... Just nu läser jag När pojkar läser och skriver av Gunilla Molloy och får inspiration. Och promenader är aldrig fel!
Jag gillar att bilden är så sned. Bilaen kör verkligen uppåt och huset lutar - men stolen är rak och fin
Oj - vad ni värmer upp alltsammans. Tack A-M