JAG STAVAR FEL - MÄNSKLIGA JAG!
Som alla skrivande människor slinter jag på tangenterna, pennan slirar, stavfel uppkommer, självläsarögon läser blint det rätta, ser inte stavfel. När dessa då uppkommer, och då jag är lärare, kan ibland påhoppen vara direkta och rödbockarviktiga.
Jag är själv en lärare som är varsam med att klampa in hårdhänt över elevers texter i min jakt på att rätta till. Därtill har jag alldeles för stor inlevelse i textens tillblivelse att jag aldrig skulle ta död på en författares text genom att angripa själva stavningen av ordet.
Jag gjorde en liten läsfilm med författaren Lennart Hellsing där han berättar om sin stavning och sin oförmåga att stava ibland. Vi är människor. Vi slinter, vi gör fel, vi skriver stavvfell ibland. Jag tycker så synd om människor som har fått sin text trampad på av en nitisk rödpennsilsken...
På latin säger man att pennan glider... och därmed är pennan ansvarig... inte skribenten. Vi kan gå så långt tillbaka i tiden.., Skrivandet är känsligt. Det är lite själ också i mina stavfel. Jag värnar dem. Det är en rättighet. Att skriva fel är inte så farligt.
Svenskläraren, i vilken blogg jag också skriver, har utlyst en liten härlig tävling för dem som måste, behöver och vill avreagera sig på andras texter - varmt välkomna!
http://svensklararen.blogspot.com/2007/12/svensklrarens-nyrstvling.html
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback