Minnesbild - skolflicka för länge sedan



En gång för länge sedan - färdig för promenaden till bussen - den som skulle ta flickan till flickskolan. Flickskolan fanns mitt inne i Staden. Staden var långt borta. Bussen hämtade upp punktligt. Flickor och pojkar sprang för att hinna - fick busschaufförens stränga och tysta tillrättavisning - han stängde resolut bussdörren, i tron att punktlighetens dygd gav honom rätt, skolbarnen kom med sina anfådda unga röster och springande ben - och fick därmed stanna kvar och invänta nästa buss - och med stigande magont söka hitta en rimlig förklaring till vuxnas behov av att tillrättavisa, hindra och tro sig fostra - och svälja,  svälja för att med den sena bussen försöka utveckla strategier för att orka ta emot lärarens öppna kritik inför klassen.

Med minnets aktuella rädda hjärta klappande innanför. Det handlar om barn. Barn som gör sitt bästa för att hinna och vara goda elever. I ordningsbetyget stod några skavande uppförandebokstäver. Vid frågan - vad hade du gjort? kom svaret blixtsnabbt - kommit försent till bussen. Busschauffören gillade inte barn, jag tror han gjorde det av pin djävulskap.

Som om läraren kunde ... som om busschauffören kunde ...


Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Anonym

Berättelsen upprörde......

Bilden berörde....mitt hjärta.

mie

2009-05-10 @ 15:50:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback