OCKSÅ JAG...
Hej!
Jag har arbetat som uppläsare- i radio, till instruktionsfilmer, ibland i reportage. Ofta måste man arbeta om texten så den skall ligga rätt i munnen. Skriftspråk/talspråk, konsonanter som snubblar på varandra, betoningar, sammanhang som måste tydliggöras och matchas till bildflödet...
Nu arbetar jag som pedagog. Jag gick in på din blogg för att inspireras och var tvungen att dela med mig av denna text till mina kollegor, och att läsa texten högt var så... självklart! Man kan säga att det kändes som om den läste sig själv och att det bara var att följa med på resan - med betoningar, tempoväxlingar och konstpauser.
Jag ville egentligen bara tacka för upplevelsen av att läsa en så välskriven text! Dagens hemligt lyckliga ögonblick att spara på...
Jag har arbetat som uppläsare- i radio, till instruktionsfilmer, ibland i reportage. Ofta måste man arbeta om texten så den skall ligga rätt i munnen. Skriftspråk/talspråk, konsonanter som snubblar på varandra, betoningar, sammanhang som måste tydliggöras och matchas till bildflödet...
Nu arbetar jag som pedagog. Jag gick in på din blogg för att inspireras och var tvungen att dela med mig av denna text till mina kollegor, och att läsa texten högt var så... självklart! Man kan säga att det kändes som om den läste sig själv och att det bara var att följa med på resan - med betoningar, tempoväxlingar och konstpauser.
Jag ville egentligen bara tacka för upplevelsen av att läsa en så välskriven text! Dagens hemligt lyckliga ögonblick att spara på...
Jag skriver om bedömningar.
Om att bedöma värdigt, med respekt för skapandet, med gensvarets oändliga möjligheter, med respekt för medmänniskan. Att inte påstå utan mer undra, att inte sänka utan lyfta. Då jag får gensvar av ovanstående slag blir jag alldeles varm om hjärtat, tror mig kunnig, känner mig upplyft. Det är en konst att ge människor vingar. Också jag... också du... vi alla behöver det. Vi är samspelande människor, med vårt skapande, med hur vi tas emot, hur våra ord gestaltas genom någon annan, hur vi blir emottagna, hur någon ser på oss, Och den som åberopar Jante bör läsa detta om och om igen. Jante hör inte hemma här.
Med all vänlighet till den generösa bloggensvararen...
Anne-Marie
Om att bedöma värdigt, med respekt för skapandet, med gensvarets oändliga möjligheter, med respekt för medmänniskan. Att inte påstå utan mer undra, att inte sänka utan lyfta. Då jag får gensvar av ovanstående slag blir jag alldeles varm om hjärtat, tror mig kunnig, känner mig upplyft. Det är en konst att ge människor vingar. Också jag... också du... vi alla behöver det. Vi är samspelande människor, med vårt skapande, med hur vi tas emot, hur våra ord gestaltas genom någon annan, hur vi blir emottagna, hur någon ser på oss, Och den som åberopar Jante bör läsa detta om och om igen. Jante hör inte hemma här.
Med all vänlighet till den generösa bloggensvararen...
Anne-Marie
Kommentarer
Trackback