MIN LILLA FYRA: diskussion om språkinlärning

Hur lär man sig språk var frågan vi diskuterade idag min lilla fyra och jag.
Vi berörde språkets sång - om ljudvågorna  som språket flöt omkring på och i.
Vi talade om lyssnandet och talandets betydelse för hur man lär sig ord och meningar.
- Man måste ju använda orden, sa någon.

Då vi kom till vilka tidiga ord vi lärt oss räckte en av killarna upp handen:

- Jag vet att man lär sig språk tidigt. Det lärde jag mig på dagis, berättade eleven.
- Aha, minns du vilket ord du lärde dig först? undrade jag.
- Ja , det var ordet personalbrist.
- Personalbrist?
- Ja det kunde jag när jag var jätteliten, det ordet hörde jag massor av gånger.
- På dagis?
- Ja. Personalbrist!

Jag bröt alla mina föreställningar om att barnen lärde sig ord om gulliga kattungar, fina prinssessor, hoppande grodor, racerbilar, sandkakor och brandbilar... det prat som förekommer ovanför barnens huvuden är också inlärningsord även om de inte är avsedda för barnens öron eller ens begripna och förstådda. Jag har skrivit ett kapitel i boken VÄGEN TILL SKRIFTLIGA OMDÖMEN om vikten av att som pedagog vara medveten om hela språkets betydelse för barn och lärande. Jag ser gärna att vi använder våra ord och meningar med varsamhet och medvetenhet.

Trots mina tankar skrattade jag så länge att jag fick tårar i ögonen.
Denna dag också en dag i ett lärarliv.

Anne-Marie,
som är lycklig över att jag har barn som snackar, talar, avbryter, diskuterar, argumenterar, orerar, frågar, undrar, påstår och blir ivriga så de nästan inte kan hindra sig för att få säga - när ämnen intresserar gör de flesta på detta viset.


Kommentarer
Postat av: Mats

Vackert och lite sorgligt!



Jag minns två fyraåringar som lekte mamma-pappa-barn och Angelica utbrister skarpt:

- Glöm nu inte ringa till Försäkringskasan och anmäla vård av barn!



Det var viktiga ord i den familjen.


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback