KAMERAÖGAT och DETALJSEENDET



Jag ser medvetet noga. Jag tror kameran har givit mig detta seende. Jag ser, ser, ser och så tänker jag.
Men när jag flyger iväg så är jag i en riktning, Den är bestämd av någon annan. Jag följer bara med. Resenär kallas jag då. Ibland reser jag ifrån men till något annat. Ibland tänker jag på det som jag lämnar, mina vänner, min lägenhet, en bok som jag har glömt därhemma, och kanske längtar jag inte alls bort utan hem. Då ser jag pilen som visar min tankeriktning. Vad pilen gör på vingen har jag ingen aning. Men jag fnittrar lite förtjust. Alla dessa rikningar, dessa pilar som visar hit och dit... det viktigaste trots allt ... att jag själv vet vart jag är på väg.

Anne-Marie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback