OMSORGSTÄNK



Som fröken och lärare vill jag vara där mina elever är. Detta är nu en omöjlighet. Eleverna springer åt alla håll på rasterna, det är omklädesrum, de är toaletter, det är alla möjliga platser i skolan. Jag har 28 elever. Jag är en person. Trots att vi alla lärare och övrig skolpersonal sätter eleven i centrum för all vår omsorg så är det omöjligt att vara precis just där, och precis då, som det verkligen behövs. Idag kände jag så. Jag skulle så gärna ha velat vara där eleven var. Ibland blir jag liksom en tigrinna, vaksam och överbeskyddande, och det tycker jag är bra. Men då måste jag vara där det sker. Annars är det svårt. Oftast får klassläraren veta sist om det som man önskar att man fick veta innan.

Nu är jag på seminarium i tre dagar, tisdag, onsdag, torsdag, men på fredag är jag åter på plats. Då ska jag omvårda, omsorgsöverblicka och lyssna in mina elevers behov och tankar. Sen ska vi göra matte och tala engelska. Så är det.

Anne-Marie

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback