PRAKTISK EKONOMI ett skolämne

Jaha!
Jag läser i DN denna morgon.
Två artiklar slår jag samman ur DN - Din ekonomi - SÅ FÅR MATBUTIKEN DIG ATT SHOPPA LOSS av journalisten Eva-Maria Bengtson DN - samt SPECIAL BARNENS PENGAR av journalisten Linda Flood - båda publicerade i DN den 4 maj 2008.



Ungar som vill spara och sätta in sina mynt på banken möter hinder och besvär. Denna minsta enhet i penningasystemet - myntet - räknas inte mer än som merarbete och trassel för bankerna. Barn kan få tipset att flirta en aning med ICAkassörskan istället - få sina mynt räknade i matvaruaffären och utväxlade till eventuella sedlar - för att sedan gå till banken och sätta in dem där,.. det vill säga om man är bankkund. Synen och respekten för barn är också ovärdig anser jag.

Puh!
Sparandet har inget värde alls. Pedagogiken är slående: Spara inte hos oss. Gör av med dina pengar lille vän. Då blir du lönsam låntagare när du blir äldre. Jag minns min sparbanksbok. Jag var ingen storsparare men jag hade ett mål. Jag skulle köpa en hund. Jag gick till postsparbanken med min nötta bankbok och satte in min femkronesedel, mot att postkassörskan klistrade in ett frimärke med valören fem kronor samt skrev med snirkliga handstil datum och insättningsbelopp. Åh vad jag tyckte jag var stor och ansvarsfull. Att jag sedan några veckor därefter kunde ta ut mina pengar var en del av värdet att kunna spara dem.

Hur kan ungar lära sig sparande idag? Varför får de inte lära sig det? Vilka krafter motverkar ungar som går till banken med stolta steg och välfyllda skramlande sparbössor? Vilken signal banken ger? Vi vuxna ger? Jag tror inte det är hållbart i längden.

I samma tidning läser jag sedan om matbutikernas trix för att få oss att handla och köpa. Människan reagerar på färgen blå, vid blåfärgsexponering plockar vi på oss - vi köper det vi kommer på att vi vill ha när vi är i affären istället för att köpa det vi behöver därhemma. 80 % av allt vi handlar handlar vi med en slags omedvetenhet - aha, ska vi äta köttbullar istället... vilket vi för i samma stund vi står inför möjligheten att köpa köttbullar till ett mycket ofördelaktigt pris men på grund av bra exponering och riktad ljussättning. De varor som står vid gaveln vid hyllorna är de varor som man säljer mest av - en vara där ökar försäljningen med 400%.

Barn befinner sig på alla dessa konsumtionsplatser. Vi lever i en tid där konsumtion förväntas och krävs för att hålla samhället igång.

Jag efterlyser ett ämne i skolan - som hjälper unga att få kunskap om det där med pengar och ekonomi. En lärare jag talade med förklarade dilemmat så här -
jag har flera elever i min klass som har betalningsanmärkningar - och det utan någon som helst förståelse för det krokben detta utgör för en liten människa.

Kunde vi inte inför ett ämne - Praktisk ekonomi - redan tidigt i skolan?
Så slipper andra slå mynt av okunskapen.
Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: Betty

Det finns redan ett ämne där det inryms i skolan nämligen Hem och Konsumentkunskapen. Synd bara att det finns så litet tid för detta ämne och eleverna tror nog mest att de ska laga mat och baka då fast ämnet är så mycket bredare.

2008-05-05 @ 11:42:22
Postat av: Annemarie

Bästa Betty,
Jag tror inte det räcker. Jag menar en ny och mer anpassad ekonomisk utbildning. Den handlar om helhetskomplexet att vara konsument, lära sig hantera köplust och utveckla en mer verklighetsanpassad syn på den egna ekonomin. Vi måste nästan ha en sådan utbildning. Anne-Marie


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback