Anne-Marie Körling Blogg

MOBILEN HUR SOM HELST

Ungar har mobiler. Oavsett vad vi tycker och tänker så har de mobiler. Vi får lära dem handskas med dem - inte själva mobilen - den kan de hantera - men hur det är att få meddelande och hur det är att sända meddelanden. De skriver på mobiler, sänder sms, och egentligen är ungarna i hög grad skrivande. Inte med pennan utan med tummen. En ny skrivkonst. Mobilskrivandet kan ske i byxfickan, ungarna knappar in sms utan att titta på sin mobil. Märkligt. Men pennan kan de ibland inte skriva ordentligt med.
Jag läser i Dagens Industri - No 15/2008 under Weekend Trend och Jan Gradvalls krönika om "Den moderna världen kommer med mobilen" där han beskriver mobilen i u-länderna. Mobilen är en klocka, kalkylator, kamera, videokamera, sterio, dagstidning och dator. Ja, allt det där vet vi ju, Men detta erbjuds för dem som tidigare stod utanför. Jag vet inte hur sant detta är - kostnaden för mobilen och dess kommunikativa möjlighet kostar ju en hel del. Men 80% av jordens befolkning har mobiltäckning, alltså möjlighet att kommunicera via sin mobil.

Då tänker jag på min kollega i Spånga Gymnasium, Bitte Kajler, som höll undervisning hemma från sitt kök här i Sverige, via sin mobil, med unga människor i ett klassrum på Madagascar, ett av världens fattigaste länder. Det sker små underverk i det fördolda. En tidig lördagmorgon kommunicerar en lärare med ungdomar på andra jordklotet. Underverka med undervisning. Mobilt och rörligt. Behövligt och utvecklande.

Det gillar jag. Möjligheterna.
Här hemma handlar det mer om att lära barn och ungdomar att mottagaren ska läsa det som sänds,
och att mobilen strålar, vilket alla mina elever har diskuterat och funderat kring. Som lärare får man gilla läget. Det försöker jag göra.
Anne-Marie

Och det gör du alldeles förträffligt. Kram