DEN ANDRA KOPPEN

image2348


Det är nog det bästa jag vet.
Att få kaffe serverat.
Då möter jag kaffedoft och omsorg i en och samma handling.

Min dotter serverar mig kaffe.
Hon ställer ned kaffekoppen med en sådan outtalad kunskap om mig. Hon vet. Hon kan. Hon gör det där tysta självklara som man bara gör för sin nästa när man har varandras vanor i sitt eget blod. Det handlar inte om en tanke längre, det handlar om en vana... och en slags ryggradskärlek.

Jag tar min kopp kaffe och för den till munnen.
Då ser jag hennes kopp.

- Vad dricker du? frågar jag nyfiket.

Denna plötsliga insikt om att jag är en vana, en välkänd levnadssaga, där hon gör sitt eget liv. Det syns i de små detaljerna. Skummad sojamjölk. Kanelen!
Ränderna går tillfälligt ur!
Det är skönt att veta.

I behaglig tystnad sitter vi bredvid varandra.
Fullkomligt samspelande var och en för sig.

Anne-Marie


Kommentarer
Postat av: Madonnan

Så mysigt att vara tillsammans, bara vara.

Fortsatt Glad Påsk till dig!

:)

2008-03-23 @ 12:28:22
Postat av: jos

hej, jag älskar dig jättemycket.

2008-03-24 @ 01:27:05

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback