BLOMMORNAS KÄRLEKSLIV



Va????


Vetenskapsradion P1 annonserar program om blommornas kärleksliv.
Jo, jo detta med blommor och bin, tänker jag.
Men så säger annonsören...
- Visste ni t.ex att blommor kan få könssjukdomar?

Jag vattnade just mina balkongblommor.
De såg så vissna och trista ut.
Jag tittade på dem med nya ögon.
- Aha... jag förstår... skrattade jag.

Något nytt hände i mitt huvud.
Jag såg allt i ett annat perspektiv.
De vissnande blommorna kanske hade en annan åkomma
än det att de inte hade vatten.
Jag vattnade och tänkte...
- vi får se, vi får se...

Jag ska lyssna på vetenskapsradion.
Anne-Marie


Kommentarer
Postat av: thord wiman

Hejsan Anne-Marie!



Ja, vad vore våra liv utan blommor, dessa markernas förgyllare och symboler för så mycket i det mänskliga varat.



Här finns en rik källa till glädje på alla plan, lika bedårande i alla tider - och om nu inte en blommas doft är dess tanke som i Martinsons undersökande, drömmande poesi så är i varje fall dess förmåga att locka starka emotioner ur en människas bröst en realitet.



Och att vara ute på "blomjakt" med barn i lämplig ålder är särskilt fängslande ivriga som de är att få tala om allt de finner och likna det vid andra saker - kanske ett sätt att komma i ett personligt förhållande till naturen.

Barn och blommor - bättre kan det inte bli.



Hyllning till en blomma - ja absolut!



"så som den står i landsvägsdiket

prisgiven åt förfallet som en åldrande kvinna

i slumkvarteren - utan skönhetsvård.

Blombladen borta, men ännu håller

stängeln i vinden.

Ännu orkar den bära blomkorgen.

Fröna måste mogna

fastän senhöstens sol är snål -

frostnätterna är nära.

Sedan är det bara

att huka sig ner och försvinna.

Så mycket tapperhet som försvann

i landsvägsdiket.



Ebba Lindqvist (1908-95)

Hymn till en blomma, 1982

2008-07-16 @ 22:31:27
Postat av: Annemarie

Hi hi Thord, Du är så vänlig. Och alltid så vackra ord. Det är uppbyggligt. Jag önskar att jag fick skriva något till dig - att du också skrev blogg - det har jag uttryckt förrut - jag skulle bli en trogen läsare. Återigen Tack. Anne-Marie


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback