ÅREN KOMMER

image2122

Kan bara konstatera att tiden har gått. Det syns mest på håret. Sen tillkom glasögonen. En och annan rynka finns att spåra. Kinderna hänger liksom mera neråt. Jorden drar till sig det det mesta. Tyngdlagen är en självständig makt. Min mun bär spår av alla ord jag formulerat. Små rynkor kring bokstaven O. Det gör inget. Det finns spår av skratt också. Åren går. Jag har gått omkring i alla år. Framåt. Bakåt. Och åt sidan. Ramlat några gånger. Ställt mig upp. Sträckt på mig. Sett framåt. Så också nu. Nyfiket. Det tror jag är räddningen.

Man måste summera numera. Kort om kort.
Anne-Marie



Kommentarer
Postat av: Anonym

Härlig läsning!


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback