SKOLK

Vilket fruktansvärt ord för strategin att undvika något. Eller ... försök att säga något.

Jag ser det som en undran om:

- Finns jag? Behövs jag? Märks jag? Vad händer om jag är borta? Vilka gränser råder? Hur gör människor runt mig? Behövs jag? Finns jag?

Jag har hört flera elever säga
- Jag skolkar - det märks inte.

Jag tror inte på polisutryckningar - men jag tror definitivt inte på axelryckningar - jag tror på medmänsklighetsyttringar -

- Du fattas mig! Du fattas oss! Du ingår.

Det är inte lätta saker, trots att orden jag skriver försöker göra det lätt.
Det är svåra saker. Men vi är aktörer kring dessa skolkande elever också då vi inte gör något.
Elever som behöver registrerar alla aktioner.

Dessvärre har elever det inte lätt.
Dessvärre är omvärldar kring barn inte enkla.
Men när en unge tassar iväg till skolan igen - möt upp då.
Jag har mött elever som dragit sig undan och bort efter att ha gjort ett första skolnärmande igen. Lärare har mött dem med cynism och falskt välkomnande:

- Jasså - vi har storbesök!

Anne-Marie
som räds lite för det snabba och generaliserande och länkar till DN

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=741192

Kommentarer
Postat av: asapasa

Ja, jag blir ledsen i hjärtat när dessa diciplinerade åtgärder kablas ut och utrymmet växer mellan elever och samhället. Elever är barn, människor och vår framtida resurs. Inga elever vill egentligen vara utanför, de vill in, hjälp dem, visa vägen, var där, finnas till är vad som behövs.

Postat av: Ann

Precis det du beskriver här hur elever blir bemötta med cynism och elaka sarkasmer har jag dessvärre hört alltför många högstadieelever berätta.
Eller som läraren sa till en elev eller rättare sagt till hela klassen " Kolla xxx räknar, herregud jag måste rita ett kryss i taket"
Tror inte man botar skolk med polishämtningar utan snarare bäddar man för att just dessa elever lär sig att på riktigt hålla sig undan och kanske då för mer/fler än skolan.

2008-02-12 @ 22:15:05
URL: http://livsbloggen.blogg.se
Postat av: Betty

Idag blev jag glad när jag läste artikeln i DN om hur samverkan i Sundbyberg lett till att eleverna/barnen återvänt till skolan. Vi vuxna måste arbeta tillsammans för barnens skull. Samverka - visst är det ett vackert ord med ljuvlig innebörd.

2008-02-13 @ 20:41:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback