VÄNTAN



Väntan är ett vackert ord.

Jag har varit världens bästa väntare. Väntat hem. Väntat in. Väntat på flygplatser, tågstationer, väntat på besked, väntat ut, väntat tills det blir bättre, väntat på ett svar, väntat på ... Ibland tror jag min väntan ser ur så här som på skylten ... inkapslad i sig själv. Den väntan jag tycker är svårast att härbärgera är väntan på ett litet livstecken från den man längtar allra mest efter. Den obrutbara tystnaden. Det där som tillslut blir ingenting... annat än väntan på att det slutligen ska gå över. Väntan på... glömskan och framtiden.

Väntan i pedagogiska sammanhang - jag väntar med att ge svar, utan strävar efter att låta eleven bära frågan. Men en sak... jag väntar inte in utveckling och mognad ... jag söker utmana den...

och om det stora ordet:
Förväntan...glädjeväntan!

Anne-Marie

Kommentarer
Postat av: johanna

Jag vet precis vad du menar.

Postat av: Annemarie

Jo så är det nog, mmmm, kram Anne-Marie

2008-08-13 @ 06:10:56
URL: http://annemariekorling.blogg.se/
Postat av: Christine

Väntan,.. "den obrutbara tystnaden". Jag har också väntat, väntat och väntat. I tystnad. För mig har väntan alrig varit vacker. I alla fall inte den ofrivilliga väntan, tystnaden. Jag tror inte på väntan - jag tror på "görandet". Inte impulsiv obetänksamhet utan impulsiv eftertänksamhet.. Och kanske är eftertänksamheten också en typ av väntan?



Jag väntar i alla fall inte längre. Jag gör.

Jag är



Ha en bra dag!

Varma Hälsningar

C.S

2008-08-13 @ 12:19:23
URL: http://dulevande.blogg.se/
Postat av: IT-mamman

"jag väntar inte in utveckling och mognad ... jag söker utmana den..."



Yes!

2008-08-14 @ 19:10:12
URL: http://www.itmamman.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback