Anne-Marie Körling Blogg

FARVÄL

FAR VÄL!

Jag vet inget svårare... än detta att ta farväl.
Själva handlingen att ta farväl. Själva ordet som säger farväl.

Och jag står här, jag är kvar... och du far... och jag önskar dig, trots mina tårar, den sorg som syns som flyktiga drag över mitt ansikte, ja trots mina känslor som bara vill hålla kvar ... far väl! Till dig, farväl! Far väl! Det kan vara en kär vän som reser iväg för en mycket lång tid, barn som viftar bort en mamma för ett tag, en kärlek som inte längre delar kärleken, en ... ja vem som helst som är väldigt, väldigt nära.

Det vackra i ordet FAR VÄL! Jag vill dig det bästa för all din tid framöver och i alla dina framtida möten. Det är smärtsamt att göra farväl. Man måste gå med högt buret huvud. Man måste ha en ryggrad som bär inför det farväl man är skydlig den resande, den som färdas ifrån och bort, den som försvinner för allt framtid. Trots att man med sin hand kramar näsduken hårt, den som hålls osynlig i kappfickan.

Detta far väl...
som viskas med böjt huvud vid kistans huvudkrön.
som man tvingas säga till den man älskar mest.
som man vinkar med sväljande gråt till de barn man har och som reser för tid och otid in i framtiden.
som man måste göra för att själv kunna gå i en annan riktning.

Jag vill kunna göra och säga FAR VÄL!
Värdigt mot mig själv, värdigt mot den som jag säger och gör farväl till.

Och jag måste tysta den högljudda inre rösten som vill skrika:
KOM TILLBAKA!

VÄL KOM!

Anne-Marie,




som tänker och funderar och ordboken förtydligar:
Farväl - betyder att ta farväl av sina närmaste, vilket gör ordet så stort, så omfattande, så smärtsamt. Mina ord här är en allmän tanke kring något så viktigt som ett vackert farväl så att den som går får göra det utan att se tillbaka och sörja sin avfärd. Det är svåra saker. För om de närmaste hyser man just nära känslor, stora känslor och välfyllda känslor.

Dina ord kunde varit mina....jag känner i magen och i hjärtat hur orden blir mina känslor, så ont gör avsked, de avsked jag inte vill göra men måste.

Tänk att man kan älska någon så mycket.......Bitte

Hej Bitte,

Det finns inget så sorgligt som att ta farväl av någon man tycker om... om farvälet inte innebär att man får vänta hem och välkomna tillbaka. Anne-Marie

Du skriver vackert om det svåra. Och du visar att du vill väl. En önskan om att fara väl oberoende av hur det har varit, hur det ska bli - bara en önskan om det bästa för den andre. Det är stort.

Att inte gräva ner sig i saknad utan att istället inrikta sig på det bästa för den andre - tänk om man kunde komma dit.

Att släppa taget och säga Far väl. Du uttrycker det så fint. Och det är viktigt att få uttrycka sig. En kärlekssång bygger på tankar och ibland händelser som låtskrivaren har varit med om. Likaså dikter. Det du skriver här är dina ord. Ingen får ta dem ifrån dig. Du uttrycker det så som bara du kan göra. Håll fast vid det. Stor kram.

Hej Itmamman, tack för dina ord. Jo de här orden är mina och de håller jag fast vid. Man måste tänka gott då man tar farväl, det lärde jag mig som liten, min morfar talade alltid om det goda farvälet... därför att man inte vet... om man någonsin träffas igen. Så jag gör som jag har blivit lärd, och gör det med hela mitt jag. Jag tänker mycket på mina människor och de i min närhet. Så farväl är ett stort ord för mig, och mycket, mycket svårt. Kunde jag skulle jag undvika att ta farväl. Men man kan inte tvinga människor att stanna. De måste få gå. Även om de sliter hjärtat ur kroppen på den som måste säga och göra farväl... svårt, svårt. Anne-Marie

Det här behövde jag. Tack.

Victor,

Då fick du något du behövde, det är alltid värdefullt för mig. Anne-Marie