STÄLL INTE DEN FRÅGAN
Jag får ofta frågan - Hur hinner du? Hur orkar du? Hur kan du vara så engagerad? Hur? Varför?
Ingen fråga jag tycker om. Som om jag måste försvara min lust att skriva, göra, tro och verka. Det tänker jag inte göra. Jag fick frågan i en lokal publikation och så här svarade jag:
"Den frågan tycker jag inte om - i stort sett handlar det om att jag är läsande, lärande, lekande, nyfiken och livligt intresserad av det jag håller på med. Jag är en tänkare, tänker mycket och behöver tanketid, har alltid skrivit, i hela mitt liv har jag varit kreativ. Jag skriver då jag gör något annat - slumrar på soffan, tar en långpromenad i mitt lilla rike, fotograferar - och så har jag en ingång till det jag vill skriva om och gör sedan i stort sett alltsammans i huvudet. Jag kan vakna med en hel berättelse och skriver ned den genast då jag vaknar.
Föreläsningarna jag ger hör samman med mina professionella tankegångar kring det jag gör i mitt dagliga klassrum, funderar ständigt i termer av praktik och teori, befinner mig ständigt i detta växelspel."
Så - då var det sagt!
Frågor på det?
Anne-Marie,
som inte vill försvara vare sig kreativitiet eller engagemang.
Kommentarer
Postat av: Mats Olsson
Bravo!
Det är sällan någon får frågan: Varför är du så passiv?
I stället misstänkliggörs ofta
engagemang...hmmm... "Har hon för lite att göra?"
Bra rutet!
Postat av: Annemarie
Mats,
Det är samma med glädje, det kopplas ihop med att vara naiv... vilket är lite märkligt med tanke på mitt inlägg om sense of humor, som är något helt annat. A-M
Postat av: annika
Hej! Känner igen frågan och känslan av att försvara mitt engagemang.
"Jag undrar om du inte har för mycket på g" sa min rektor en gång. Tror att jag är tillräckligt gammal och har en viss självkännedom för att avgöra det själv.
Humor är livsviktigt!!!
Trackback