MATSALEN
- Abla!
Det är jag som är Abla.
Jag är något äldre än den kvinna som arbetar i skolans matsal.
Vi pratas vid alla de stunder vi kan pratas vid.
Jag är Abla. Så säger man till en äldre i hennes kultur.
Jag är lite stolt över att vara just Abla.
Jag smyger in i matsalens innan de där timmarna då alla de andra rusar dit.
Smyger in...
- får jag ta en knäckebrödskiva?
Så ungefär.
Samtidigt som det slår mig att mat ska göras till många, många, många barn. Nästan 700 stycken.
Det är rent märkvärdigt. Helt otroligt egentligen.
Så jag vinkar hej då och får ett glatt rop tillbaka
- Hej då Abla!
Anne-Marie,
fredag ikväll... lördag imorgon...söndag... Helg med andra ord.
Kommentarer
Trackback