ATT FINNA TIMBUKTU
Mina elever skriver ned sitt lärande. Nästan alla mina elever skrev utförligt hur de hade gått tillväga...inte att de hade lyckats. Jag fick på detta vis också syn på hur eleverna tänker...och de tänker i många olika banor... ett mångfald av sätt att tänka. Så kommer jag att påverkas i mitt yrke. Genom närheten till elevernas tänk... och tillåtelsen för dem att gestalta sina tankar... så kan jag inte undervisa som om jag har en likformig massa framför mig.
Detta arbete som du nu har tagit del av är en frivillig uppgift. Eleven har undrat kring Timbuktu...när eleven läst i sin skönlitterära bok...och det är frivilligt att söka om du undrar... välkommen att undersöka är anslaget...
När jag nu läser arbetet vet jag att denna elev alltid kommer att lyckas med sitt sökande...
Anne-Marie
Hej Anne-Marie.
Sedan jag träffat dig den där gången i Juni så har jag börjat se på bild och text, en presentation av det man har framför sig, boken, stencilen etc ur en annan synvinkel. Och hur man fångar ett intresse. Man kan se det på ögonen hos den som blir "uppslukad" Det är då kanalen för lärandet är öppen. Jag skrattar fortfarande när jag tänker på hur "upptagen" jag blev av boken du presenterade, hur fantasin började formulera sig och sedan min förlägenhet och överraskning när jag upptäckte att jag helt plötsligt själv var "fångad" av text och bild. Det var "Vad gillar Misse Matvrak ? " Jag har efter detta möte själv reflekterat över lärandesituationer och kan se detta hos de unga och vuxna jag möter i mitt arbete. När jag ser "den blicken" och koncentrationen vet jag att de är intresserade och lär.
HejElisabeth,,, vet du... vad du gör mig glad. Precis så. Och jag minns hur du satt och var helt uppslukad av det jag ville få dig att grubbla över... och så var du fast. Det är först då man förstår hur man ska göra...då man själv har upplevt. Tack. Jag behåller dina ord. Anne-Marie