Anne-Marie Körling Blogg

Med anledning av Malins fråga om vägledd undervisning kan lämpa sig i provsituationer?

Prov är en utvärdering: Här är vi nu - så kan vi tänka - hit kom jag - jag behöver repetera detta - och det här behöver min lärare gå igenom igen. Prov är en avstämning på individuell nivå.

Men vi kan mer om vi är tillsammans och utvecklar vårt tänk i gemenskap med andra. Ett samtal om och kring en frågeställning kan föda kunskaper som är vilande, som uttalas, synliggörs, påverkas och blir medvetna. Är dessutom läraren aktivt närvarande påverkas eleverna positivt och visar fram större kunskaper. Jag vill mena att den vägledda undervisningsformen också kan utvecklas till ett processande av det mål undervisningen har verkat mot ? och vara en utvärdering och en utgångspunkt för nästa mål och nästa steg.

Jag brukar pröva mig fram då det gäller provsituationer. Jag har givit mina elever matematikproven i god tid innan dessa ska göras. Proven är en del av målbilden, och jag vill att mina elever ska ha tydliga kunskaper om vad undervisningen syftar till. Då jag gör så - har jag upptäckt att mina elever tar ett större ansvar för sin egen utbildning - de vet vad de ska kunna självständigt och de ger sig inte förrän de kan - sedan berättar de att de nu är redo för att ta itu med prov - och sätter sig i enskildhet och gör dessa. Resultaten blir mycket bättre och öppenheten större. Jag genomförde detta i årskurs fyra och fem. Det föll mycket väl ut. I den nya matematikböckerna är diagnoserna synliggjorda för eleverna. Detta bidrar till att öka förståelsen för de mål undervisning syftar till.

Det finns något i provsituationen som kan vara obehaglig för eleven. Elever kan känna en otrolig press och stress, hjärtan som slår hårt, vilket utgör hinder för det lärande som proven ska visa på. Prov betraktas också som en slutpunkt, vilken är omöjlig för eleven att påverka.

De bästa lärande samtal jag har deltagit i som elev är när provet lämnats in och man stapplar ut i korridoren ? där det försigår ett livligt samtal om prov, lösningar, svar och hur man tänkte. Jag lärde mig själv mycket under dessa spontana samtal. Det man ingår i är en lärande aktivitet som är mycket värdefull.

Jag vill att eleverna förstår och självständigt strävar efter att nå sina mål. Ett prov är en del av målbilden. Varför hålla den borta? En förevändning blir säkerligen att eleverna fuskar sig fram till att bara skaffa kunskaper för att göra provet - men jag har inte funnit att det varit så - utan tilltron till elevernas vilja att lära, ansvaret att göra detta - är en viktig aspekt av ansvar och inflytande som bättre borde genomföras i skolorna.

Ett annat sätt att utvärdera kunskaper är att låta eleverna berätta för sina föräldrar hemma. Jag har skrivit brev om att föräldrarna aktivt ska lyssna till ?mina kunskaper om Medelhavet, historia och nutid och bett föräldrarna spontant beskriva hur de uppfattar sitt barns kunskaper. Jag har tre barn själv ? när de berättar spontant om sitt lärande hemma ? är de i en trygg miljö och berättar ledigt om vad de kan och hur de tänker. I en stor klass finns risken att elever sitter tysta med sina kunskaper, av olika anledningar, och när de ska skriva dem i prov, så blir det alldeles för kortfattat. Denna form av utvärdering har också resulterat i att föräldrarna fått en insyn i sitt barns lärande.

Prov är en svår sak. Själv är jag förtjust i de prov som har spännande och öppna frågor. Jag läser gärna Per Måhl Betyg på vad? och lär mig i de Lässtandards som Per Måhl har tagit fram. Vi får de svar vi ställer frågor om. Konsten att hitta elevens kunskap handlar om att rätt ställa frågor.

Det är lärarens utvecklingszon.

Prov och provsituationer ska verka för elevens rätt att lära. Jag tror vi ska föra en verklig diskussion detta ämne. Jag har givit en liten tanke. Förvalta och använd den som bollplank.

Anne-Marie