EN DIKT JAG ÄLSKAR...
Genom det öde landet
ensam
flyter ensam
en båt i brunt papper
besättningen sover och nynnar:
"om inte jag brinner
om inte du brinner
om inte han brinner
vem ska någonsin
bringa ljus i mörkret?
Jag tänker:
Att brinna för en sak...brinna för en idé...brinna för sina medmänniskor. Stort. Varje klassrum är en båt. Varje ljus som lyser där en lärare...kanske kan det vara så. Jag hoppas det. Då kan eleverna fortsätta lysa... hoppfullt in i framtiden. Dikten handlar om ledarskap. Låt oss - vi lärare - låt oss få vara just detta. Lite ljus. För de som ska lysa upp efter oss.
Anne-Marie
Dikten Christian Kupchik tolkad av Anders Cullhed.
Kommentarer
Postat av: Vicktoria
Hej Anne-Marie!
Vad lustigt, när jag skulle lägga in en beskrivning om varför jag valt Dig som favorit så skrev jag just "brinna brann brunnit". Jag vet inte hur många gånger har fått höra att jag brunnit allt för mycket, att barnen kommit allt för nära. Jag tror att det skulle vara näst intill ohållbart att jobba utan att brinna.
Kram V
Postat av: Anonym
Vicktoria,
Detta hela inlägg kom till som en litet tack till dig. Jag gillade hela din presentation och dina ord - tänkte omedelbart på denna dikt som jag burit inom mig i många år. Du ska ha all värme. Jag ska nu lära känna din blogg...Anne-Marie
Postat av: Vicktoria
Du är spännande!
Trackback