ATT DELA EN BRO...
Idag hade jag bråttom. Inte bra. Bilfärd över Stockholms broar. Det blev kö. Köbildning. Jag satt där och tänkte. Broar över dessa vatten. Alla broar. Tåget dundrade förbi på samma bro, en grävskopa grävde upp asfalten, en traktor körde bort det gamla, bilar trängdes om utrymme - ville fram - stampade hårt på sina markerade platser.
Bron gungade. För varje bil som passerade min stillastående gungade bron till. Det var en rejäl gungning. Inte en lätt skakning, En stor rörelse. Ofrivilligt kom jag att tänka på vikt, tyngd, ork och vatten. Jag tänkte på belastning. Tittade framåt - tittade bakåt - bilar i mängder. Började räkna...avstånd, antal, tyngd... och ...
Vi delar en bro som inte längre vill dela med sig till oss...
Vi går för hårt fram. Utan att tänka på att vi är en bland flera.
Så tänker jag också om människor. Många människor är broar mellan några, eller något, mellan idé och praktik, mellan en liten och en stor, mellan förr i tiden och framtiden. Det är klart att det gungar till ibland. Men det är en varning. Till de som inte rätt värderar brobyggen.
Anne-Marie
Kommentarer
Postat av: Jesús J Granero
Anne-Marie,
Mycket, mycket i alla dina dagens inlägg. I stället för att hâlla tyst, vill jag här sâ gärna
sända dig min tysta god kväll.
Jesús
Postat av: Annis
Härligt Annemarie med din nya lay-out! Snygg header!
Postat av: Anne-Marie Körling
Tack till er båda. Jag är faktiskt väldigt nöjd med min nya blogg - headern är min skrivmaskin... inköpt i Piteå...på loppmarknad. Den har en användare innan, en vårdad tingest med andra ord,
nu vårdar jag den ömt. Jag tycker mycket om skrivmaskiner av de äldre slaget. Trots att man nästan inte längre kan skriva på dem. Det är ansträngande rent ut sagt... Anne-Marie
Postat av: Annis
Härligt med Pitémaskinen!!!;)
Trackback